Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 10 maj, 2006

”En halvtimme i veckan räcker inte för att lära sig matte”

NYHET Med rätt åtgärder från skolans sida och med en rimlig arbetsinsats från eleven förefaller möjligheterna att lämna grundskolan med godkänt matematikbetyg vara betydligt bättre än vad som oftast framhålls i den allmänna skoldebatten, konstaterar Gunnar Sjöberg i sin avhandling.

Avhandlingen bygger på en sexårig kartläggning av13 elever med matematikproblem.

– Ungdomarna ger själva en ingående och i viss mån annan bild än den vedertagna. Eleverna lyfter fram bristen på arbetsro, ofta beroende på för stora undervisningsgrupper, som en orsak till matematikproblemen. Andra orsaker var för långa arbetspass samt upplevelse av stress inför matematikprov, ibland så stor att de inte hade möjligheter visa vad de egentligen kunde, berättar Gunnar Sjöberg.

Genomgående hade eleverna svårt att förstå lärarens instruktioner vilket innebar att kamraterna, inte läraren, primärt var ungdomarnas pedagogiska bollplank under lektionerna. Studien pekar också på ett överraskande stort bortfall av arbetstid från och under matematiklektionerna. Så mycket som var femte matematiklektion gick bort till andra skolaktiviteter och under resterande tiden arbetade eleverna enbart under halva tiden. Detta innebar att flera av studiens elever, de elever som behövde mycket färdighetsträning, enbart arbetade med matematikämnet under cirka 30 minuter per vecka under årskurs sju till nio, något som därmed i hög grad påverkade elevernas möjligheter att lära sig ämnet.

Att förklaringen till elevers misslyckande skulle bero på diagnosen dyskalkyli (matematikens dyslexi, en diagnos som fått allt större utrymme i skoldebatten) får inget stöd i denna studie. Prognosen för att uppnå en godkänd nivå i matematikämnet, trots de stora problemen i årskurs fem, förefaller ändå vara god utifrån denna studies resultat. Läraren hade enligt eleverna en viktig roll i denna process, både som en vuxen som stöttar och en som ställer krav. Eleverna menade dock att huvudorsaken till denna vändning oftast var att de själva helt enkelt bestämde sig för att tag i ämnet och lägga ned mer tid på matematikämnet.

– De första betygen i årskurs åtta och kraven på godkända betyg i matematik för att kunna fortsätta på gymnasiet fungerade som en slags väckarklocka för eleverna, konstaterar Gunnar Sjöberg.

Fredagen den 19:e maj försvarar Gunnar Sjöberg, institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling Om det inte är dyskalkyli – vad är det då. En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal 350, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Inger Wistedt, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Högupplöst bild av Gunnar Sjöberg: www.presskontakt.umu.se/pressbilder/gunnar_sjoberg_stor.jpg

Gunnar Sjöberg nås på: Tel: 090-786 70 44 090-431 05 (hem)
E-post: gunnar.sjoberg@educ.umu.se

Redaktör: Carina Dahlberg