Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 03 apr, 2013

En vecka i världshälsans tecken

NYHET Den 7 april firas Världshälsodagen. Lars Weinehall är professor i allmänmedicin och epidemiologi samt enhetschef vid Umeå universitets starka forskningsmiljö Global hälsa. Här ger han en bakgrund till dagen och berättar om en aktuell hälsokonferens som Umeåforskare varit med och planerat.

Varje år sedan 1950 firas 7 april Världshälsodagen. Syftet är att påminna om att Världshälsoorganisationen, WHO, bildades just 7 april 1948. Varje år uppmärksammar Världshälsodagen ett globalt hälsoproblem. 2013 är temat högt blodtryck.

Högt blodtryck är ett globalt hälsoproblem. WHO anger att 2008 hade 40 % av alla vuxna över 25 års ålder förhöjt blodtryck. Många kanske också känner till att högt blodtryck är en av de viktigaste faktorerna bakom hjärtsjukdom och slaganfall och att fyra av fem förtida dödsfall orsakade av hjärtsjukdom och stroke skulle kunna undvikas genom en hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet och rökstopp.

Vad som är betydligt mindre känt är att 80 procent av dödsfallen i kroniska sjukdomar, där hjärtkärlsjukdomar och cancer utgör merparten, drabbar befolkningen i låg- och medelinkomstländer.

Så när WHO nu adresserar högt blodtryck som tema för Världsårsdagen är det avsikten att globalt

  • öka medvetenheten om orsakerna till och konsekvenserna av högt blodtryck
  • tillhandahålla information om hur man kan förebygga högt blodtryck och relaterade komplikationer
  • uppmuntra vuxna att kontrollera sina blodtryck och följa råden från hälso- och sjukvårdspersonal
  • uppmuntra egenvård för att förebygga högt blodtryck
  • göra blodtrycksmätning överkomliga för alla
  • utmana nationella och lokala myndigheter att skapa gynnsamma miljöer för hälsosamma levnadsvanor

Men redan 4–5 april genomförs den internationella konferensen GLOBAL HEALTH - BEYOND 2015, som Svenska Läkaresällskapet tagit initiativ till.

Forskarna Stig Wall, Peter Byass och Yulia Blomstedt vid Centre for Global Health research, Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet ingår i gruppen som planerat konferensen och Umeåbaserade tidskriften Global Health Action, där professor Stig Wall är chefredaktör, är en av konferensens huvudpartners tillsammans med Lancet, KVA, VR, FAS, Wallenbergstiftelsen och IVA.

Programförklaringen till konferensen sammanfattar motiven: ”Global hälsa berör oss alla. Oavsett var på jordklotet vi lever. Världen är numera en del av Sverige och Sverige är en del av världen. Infektionssjukdomar, migration, klimatförändringar, våld och konflikter känner inga gränser och har en direkt, eller indirekt påverkan på hälsoutvecklingen. Trots att globala hälsofrågor borde vara högt prioriterade, är kunskapen och medvetenheten om frågorna begränsade. Svenska Läkaresällskapet med partners hälsar välkommen till en angelägen konferens som fokuserar på några av vår tids stora utmaningar – livsstilssjukdomar, kroniska sjukdomar, klimatförändringarna och ojämlikhet”.

Bland de medverkande i Stockholmskonferensen finns Richard Horton (The Lancet), Mariam Claeson (Bill & Melinda Gates Foundation), Gunhild Stordalen (Stordalen Foundation), Nisha Pillai (nyhetsankare BBC World News), Peter Byass (professor i global hälsa, Umeå universitet), Anders Nordström (ambassadör, global hälsa), Johan Rockström (Stockholm Resilience Centre) och Hans Rosling (professor i global hälsa), Robert Beaglehole (professor i global hälsa) samt miljöminister Lena Ek och barn- och äldreminister Maria Larsson, för att ta några exempel.

Global hälsa befinner sig i ett spännande tillstånd av förändring. En rad initiativ, utlåtanden, möten på hög nivå och andra aktiviteter genererar ett kontinuerligt flöde av nya idéer, med impulser som åtminstone delvis har drivits fram av det faktum att 2015 är måldatum för de millennieutvecklingsmål som FN antog år 2000. Samtidigt som erfarenheterna av dessa 15 år är på väg att sammanfattas, försöker nu världens länder fokusera på viktiga områden som hittills försummats. Ett sådant område är de kroniska sjukdomarna, där hjärtsjukdomar och slaganfall är centrala och där Världshälsodagens fokus på förebyggande insatser för att motverka högt blodtryck är en av pusselbitarna.

Efter mötet 4–5 april planeras en "Stockholmsdeklaration". Avsikt med deklarationen kommer bl.a. att vara att försöka ange var de skandinaviska länderna står i relation till de globala hälsoutmaningarna och att föreslå hur Skandinavien prioriterar sina insatser i ett "efter-2015"-perspektiv.
 

Lars Weinehall
Professor i allmänmedicin och epidemiologi

Läs mer om Umeå universitets starka forskningsmiljö Global hälsa

Redaktör: Karin Wikman