NYHET Hur kan man minska bildandet av slagg och sura rökgaskomponenter? I ett samverkansprojekt med SCA Obbola har en grupp sistaårsstudenter vid civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitet, fått pröva sina teoretiska kunskaper i praktiken.
Arbetet har skett genom Green North, ett samverkansprojekt mellan Umeå universitet, Luleå Tekniska universitet, MTC AB och Formsmedjan AB. Syftet är att stärka och effektivisera den miljötekniska branschen i norra Norrland.
I Green North används den så kallade T3-modellen med tre former av strukturerad samverkan mellan akademi och det omgivande samhället. Den första rör grundutbildningen, där tvärdisciplinära team av studenter samverkar med företag.
– T3 har gett studenterna den här chansen som vanligtvis, inom forskningsprojekt, inte är möjligt på detta öppna sätt, säger delprojektledaren Nils Skoglund, forskare vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik och i forskningsmiljön Bio4Energy, Umeå universitet.
Inom Green Norths delprojekt A4:2:1, Effektivt resursutnyttjande av massa- och pappersindustrins restslam genom förbättrad samförbränning – effektivare och miljövänligare förbränning genom reduktion av askrelaterade problem och fosforåtervinning, fanns det inplanerade fullskaleförsök vid SCA Obbola AB under hösten 2017. Nils Skoglund såg här en möjlighet att få med sina studenter i ett skarpt forskningsprojekt.
– I min roll insåg jag att det var ett bra tillfälle att involvera studenter på ett sätt som gagnade deras utbildning och samtidigt ger vår industriella projektpartner ett tillfälle att få in ny kunskap om sina processer.
Studenterna formulerade tillsammans med Kristina Jonsson, SCA Obbola AB, ett mindre projekt som gällde hur en minimering av slaggning och en minskad bildning av sura rökgaskomponenter som HCl skulle kunna uppnås.
– För SCA Obbola ger projektet en betydligt djupare analys av hur olika bränsleblandningar påverkar förbränningen än vi skulle kunnat göra själva. Projektet har också gett nya kontakter och insyn i vilka möjligheter och resurser som finns på universitetet och som skulle kunna utmynna i ytterligare gemensamma projekt i framtiden, säger Kristina Jonsson.
– Att kliva in till pannan och uppleva alla intryck som verkligheten förmedlar, allt det som inte finns med när vi tittar på en schematisk bild över anläggningen på ett papper. Ljud, lukter och värmestrålningen från pannans olika delar, som faktiskt inte alls är lika lättöverskådliga som på papperet när de är täckta i isolering, ger ett samlat intryck som universitetet under våra fyra första år inte kunnat förmedla, konstaterar studenterna i projektet.
Läs mer om studenternas projekt
Bildtext (översta bilden): Projektgruppen samlad framför pannan på SCA, från vänster Kristina Jonsson, SCA, Joel Berglund, Anton Lindström, Karin Sandström, Helena Löfgren och Linnea Häreskog.
Redaktör: Anna-Lena Lindskog