NYHET I sin avhandling försöker Rose Lassier förstå attityder och uppfattningar i samhället och bland hälso- och sjukvårdens personal gentemot våld mot kvinnor i parrelationer. Hon undersöker personalens roll vid stöd, vård och förebyggande av våld, och om rutinmässig screening av partnervåld mot kvinnor går att genomföra i hälso- och sjukvården. Studierna är gjorda i Dar es Salaam, Tanzania.
Rose Lassier.
Ojämlikheter mellan könen, attityder och fattigdom dyker ofta upp i förklaringarna av våld i parrelationer. Sjukvårdspersonal anser att det är låg ekonomisk status bland kvinnor, rigida könsnormer och sociala stigman som får kvinnor att stanna kvar i parrelationer där de utsätts för våld. Alkoholmissbruk, flera sexpartners och låga inkomstnivåer bland män ansågs utlösa våldsepisoder. Mellan 20 och 67 procent av sjukvårdspersonalen och studenterna rapporterar att de i sitt arbete mött patienter som blivit utsatta för våld av sin partner.
Mer än 90 procent hade sett patienter med oförklarade känslor av sorg och/eller förlust av självförtroende. Begränsningar i resurser och möjligheter till träning, tunga arbetsbelastningar och låga löner begränsar sjukvården. Det finns en stark lust att göra skillnad i vården och genom stödet till patienterna, men dolt våld där patienten gör motstånd mot att avslöja våldet är en utmaning. Samhällsstudien visar att en förvandling av könsnormer är på väg att minska acceptansen för våld mot kvinnor.
Sjukvårdspersonalen och samhällets socialtjänst är starkt engagerade i att stödja förebyggandet av våld i parrelationer. Båda förstår innebörden och vissa av effekterna av våldet, och vilka faktorer som provocerar fram det. Denna medvetenhet bidrar till deras önskan att vara del av en förändring. På den centrala nivån bör förebyggande av våld i parrelationer finnas på regeringens politiska dagordning, och vara prioriterat.
Undervisning om genderbaserat våld måste införas i sjukvårdspersonalens utbildningar. På samhällsnivå behövs lobbyarbete för att ändra skadliga gendernormer och åtgärder för att bekämpa fattigdom bland kvinnor. Män bör engageras på alla nivåer. Tillförseln av information om människorättsaspekterna på parrelaterat våld bör stärkas och relateras till andra typer av våld.
Avhandlingen innehåller fyra besläktade studier, alla gjorda i provinsen Temeke i Dar es Salaam, Tanzania:
– En innehållsanalys av 16 djupintervjuer med personal i hälsovården om deras upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i sin parrelation
– En grundad teorianalys av sju fokusgruppsdiskussioner som utforskar samhällsuppfattningar
– En studie av 657 hälsovårdsarbetare och studenter för att förstå deras attityder och uppfattningar om partnervåld och deras framtida roller i vård och stöd, och
– Utvärdering av en pilotinterventionsscreening av 102 kvinnor, tio observationer av sjukvårdspersonalens interaktioner med kvinnliga patienter, tre fokusgruppsdiskussioner och fem berättelser där sjukvårdspersonal skriver om sina upplevelser och erfarenheter av screeningverktygen.
Rose Lassier (engelskspråkig) är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, epidemdiologi och global hälsa. Kontakta henne gärna på076-585 24 91
rlaisser@hotmail.com
Fredag 2 december försvarar Rose M Lassier, Institutionen för folhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, sin avhandling med titeln ”Att förebygga våld i nära relationer i Tanzania – allmänhetens och hälso- och sjukvårdens uppfattningar” (engelsk titel: Prevention of intimate partner violence – Community and healthcare workers' perceptions in urban Tanzania).
Disputationen inleds klockan 9.00 i sal 135, enheten för allmänmedicin, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Katarina Hjelm, Linnéuniversitetet. Disputationen hålls på engelska.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49743
Redaktör: Bertil Born