NYHET
Forskningsmiljön ”Den åldrande befolkningen och förändrade levnadsvillkor” vid Umeå universitet som leds av professor Anders Brändström har tilldelats ett Linnéstöd på åtta miljoner kronor per år i tio år.
– Det är mycket glädjande att kunna konstatera att vi har varit framgångsrika i den hårda konkurrensen om de så kallade Linnéanslagen. Umeå universitet arbetade under förra året med att identifiera universitets vetenskapliga styrkeområden. Det område som Vetenskapsrådet prioriterat för ett Linnéstöd återfinns också på universitets interna lista över styrkeområden, vilket bekräftar att vi är på rätt väg med vårt prioriteringsarbete, säger en nöjd Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet.
Över 200 internationella forskare har granskat över 100 ansökningar, 20 av dessa har nu beviljas medel. ”Den åldrande befolkningen och förändrade levnadsvillkor” (Ageing and Living Condition) som leds av professor Anders Brändström tillhörde de miljöer som bedömdes hålla absolut världsklass.
– Det här är fantastiskt roligt, jag blir alldeles matt, säger Anders Brändström i en spontan kommentar. Det här innebär att vi kan dra igång ett mycket spännande forskningssamarbete som vi planerat för. Den grundläggande frågeställningen är vad som är det goda åldrandet, vad som gör att vissa klarar sin ålderdom bra medan andra får hälsoproblem eller sociala problem eller annat som försämrar deras ålderdom. En annan aspekt är vad som händer med service och omsorg i landsdelar som exempelvis Västerbottens- och Norrbottens inland som har en befolkning där majoriteten är åldrad.
– Samma sak håller på att hända i flera EU-länder. Hur man hanterar detta i Västerbotten och Norrbotten kan därför bli en modell i internationella samanhang, säger Anders Brändström.
Satsningen vid Umeå universitet utgår från internationell spetskompetens inom tre fakulteter, väl förankrad inom såväl befolknings- som åldrandeforskning. Bland annat ingår de enda två miljöer med humanistisk-samhällsvetenskaplig inriktning som 2005 erhöll Vetenskapsrådets finansiering till ”starka forskningsmiljöer”, nämligen Betula-projektet, med framgångsrik åldrandeforskning, samt Centrum för Befolkningsstudier, där demografiska processer och livsförlopp studeras i ett långt historiskt perspektiv.
– Vi strävar efter en tvärvetenskaplig forskning, som söker sambanden mellan åldrande, deltagande i samhällsliv och levnadsvillkor. Vi vill också långsiktigt bygga upp en internationell forskningsmiljö, dit såväl unga som etablerade forskare från olika länder söker sig. Eftersom vi kan erbjuda tillgång till ett flertal världsunika databaser är miljön väldigt attraktiv även internationellt. De svenska kyrkböckerna och Tabellverket är befolkningshistoriska material utan internationella motsvarigheter. De utgör grunden för Europas största historiska befolkningsdatabas, som finns vid Demografiska databasen på Umeå universitet, förklarar Anders Brändström.
Linnéstödet ska höja Sveriges internationella konkurrenskraft genom att starka miljöer från alla vetenskapsområden garanteras 5–10 miljoner årligen under en 10-årsperiod. Totalt ska 140 miljoner kronor fördelas årligen under tio år framöver. Det är första gången som fakultetsmedel fördelats på detta sätt och stödformen är ett resultat av den senaste forskningspropositionen. Istället för att fakultetsmedel fördelats direkt till universitet och högskolor, har lärosätena i en nationell konkurrens nominerat starka forskarmiljöer inom de områden som de prioriterat i sina strategier. Utlysningen är ett samarbete mellan Forskningsrådet Formas och Vetenskapsrådet. All granskning har gjorts av internationella experter.
Övriga forskare vid Umeå universitet som ingår i miljön ”Den åldrande befolkningen och förändrade levnadsvillkor”: Professor Lars Nyberg och professor Lars-Göran Nilsson (Betulaprojektet) Professor Peter Byass, professor Stig Wall, professor Lars Lindholm, Lars Weinehall och Ann Öhman, institutionen för Epidemiologi och folkhälsovetenskap. Professor Marianne Liliequist, Anna-Sofia Lundgren, institutionen för kultur och medier Professor Gunnar Malmberg, Kerstin Westin, institutionen för kulturgeografi. Professor Göran Broström, Xavier de Luna, institutionen för statistik. Professor Åsa Bergenheim, Åsa Andersson, och Jonas Liliequist, historiska studier. Professor Peter Sköld, centrum för samisk forskning, Cesam. professor Anders Brändström och Suzanne Ander-Peciva, Centrum för befolkningsstudier, CBS. Professor Thomas Aronsson, Olle Westerlund och Tomas Sjögren, institutionen för Nationalekonomi.
Kontaktuppgifter:
Anders Brändström, professor, Demografiska databasen/Centrum för befolkningsstudier: Mobil: 070-577 15 36 E-post: anders.brandstrom@ddb.umu.se
