Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 10 apr, 2007

Ett nedsmutsat Arktis kan renas med förbud

NYHET Förbud av miljöfarliga ämnen ger en renare arktisk miljö. På Grönland har t.ex. blyhalten minskat tack vare att vi numera fyller tanken med blyfri bensin. Det visar Carola Lindeberg, Umeå universitet, i sin avhandling.

– Konstigt nog förvånar det många när jag berättar att Arktis inte längre är rent. Faktum är att många av de utsläpp som vi gör i Sverige och i resten av världen direkt påverkar de arktiska miljöerna, säger Carola Lindeberg.

Hon har i sitt avhandlingsarbete undersökt sjösediment och jordprover från Kagerlussuaq på Grönland. Målet har varit att få reda på hur mycket utsläpp i form av organiska miljögifter, bly och kvicksilver från våra breddgrader som hamnat i arktiska sjöar. Framför allt har hon undersökt sediment från de senaste 150 till 200 åren, men från tre sjöar har hon material som sträcker sig mellan 1000 till 8000 år tillbaka i tiden.

Allt fler miljöfarliga ämnen förbjuds. Föroreningar som PCB och vissa bekämpningsmedel är sedan 1970-talet förbjudna i de flesta länder. Det visar sig också i de arktiska områdena där koncentrationerna minskar enligt sedimentstudierna. Däremot används allt mer bromerade flamskyddsmedel för att förhindra att datorer, plaster, tyger och kläder börjar brinna. Dessa flamskyddsmedel är, precis som PCB, hormonstörande och cancerframkallande.

– En del bromerade flamskyddsmedel har nyligen blivit förbjudna att använda i Europa, men de används i ökande mängder i resten av världen, till exempel i Japan och USA. Som en naturlig följd av detta visar mina resultat att koncentrationen av bromerade flamskyddsmedel ökar i Arktis, berättar Carola Lindeberg.

Hon har i sin undersökning också jämfört dagens kvicksilverhalter i jord från våra svenska fjäll – från Idre i söder till Abisko i norr – med prover från Grönland. I de svenska fjällen är nivån nästan dubbelt så hög som på Grönland. Detta kan bero på att våra fjäll har närmare till utsläppskällorna.

Sett i ett tidsperspektiv har halterna av kvicksilver minskat i de svenska fjällen i och med att användningen har minskat i Sverige och likaså i resten av Europa. Halterna på Grönland har också minskat något, men detta område verkar vara mer beroende av globala utsläpp.

– Tyvärr är det snarare mer troligt att de globala kvicksilverhalterna kommer att öka eftersom vi blir fler och fler här på jorden, vilket leder till att vi använder mer fossilt bränsle och genererar mer och mer sopor som ska förbrännas, säger Carola Lindeberg.

Koncentrationen av föroreningar på Arktis beror också på annat än direkta utsläpp. Många föroreningar följer med vindar och olika vädersystem. Ett varmare klimat kan därför bidra till att transportvägarna förändras. Det kan i sin tur leda till högre halter av föroreningar i arktiska miljöer. Ett annat scenario är att även de föroreningar som redan finns inlagrade i arktiska miljön kan komma att frisläppas, till exempel om permafrosten smälter.

Fredagen den 20 april försvarar Carola Lindeberg, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Long-term changes of mercury, lead and persistent organic pollutants in arctic environments, svensk titel: Långtida förändringar av kvicksilver, bly och persistenta organiska miljögifter i arktiska miljöer. Fakultetsopponent är professor Per Jonsson från Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet. Disputationen äger rum i lilla hörsalen KB3A9 i KBC-huset kl. 10.00.

Carola Lindeberg är född och uppvuxen i Svedala.

För ytterligare information, kontakta: Carola Lindeberg, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Telefon: 090-786 71 01
E-post: carola.lindeberg@emg.umu.se

Redaktör: Karin Wikman