Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon
Publicerad: 18 mar, 2013

Ett varierat skogslandskap gynnar rennäringen

NYHET En ökad variation i norra Sveriges skogslandskap är viktigt för att vi ska kunna nyttja våra naturtillgångar hållbart i en föränderlig värld. Tim Horstkotte har särskilt studerat förhållandena för rennäring och lägger fram sin avhandling vid Umeå universitet den 22 mars.

Text: Ingrid Söderbergh

Behov och önskemål från samhället formar hur vi förvaltar våra naturresurser, så som fiskbestånd och skogar. Strävandet efter effektiv produktion har ofta lett till förenklade ekosystem i funktion och struktur. Till exempel bygger det moderna skogsbruket till stor del på likåldrade plantageliknande monokulturer – vanligen av tall eller gran. Denna effektivitet minskar dock flexibiliteten hos ekosystemen att reagera på störningar eller förändringar i omvärldsfaktorer.

Tim Horstkotte har gjort en fallstudie kring interaktioner mellan rennäring och skogsbruk i norra Sverige. Han har funnit att ett krav för att kunna ta långsiktigt hållbara beslut är att vi skapar ett mer varierat skogslandskap där mängden gammelskog ökar och blandbestånd där träden är i olika åldrar och av olika arter blir vanligare.

– Till skillnad från monokulturer ger en blandning av olika beståndstyper mer utrymme för renskötare att reagera och anpassa sig till förändringar i de områden där de har vinterbetesmarker. Det kan hitta tillgängligt bete för sina renar någon annanstans om tillgången på lavar är dålig i vissa skogstyper, säger Tim Horstkotte.

Marklavar utgör renarnas huvudsakliga föda under vintern och därför är snötäckets beskaffenhet en viktig faktor att studera. Tim Horstkotte visar i sin avhandling hur och när snöförhållanden skiljer sig mellan olika beståndstyper beroende på vädervariationer.

– Särskilt viktigt är frekvensen och intensiteten av blida följt av köldperioder. Beroende på när de inträffar är unga bestånd och äldre skog olika lämpade som betesmark för renarna.

Bristen på beståndsvariation begränsar möjligheten för renskötande samer att reagera på försämrade snöförhållande, hård skare, som försvårar för renarna att gräva sig ner till marklavarna.

Detta avhandlingsarbete stödjer dessutom att skogen ska få växa över än längre tid innan slutavverkning så att de långsamt växande trädlavarna får en chans att etablera sig. Hänglavarna utgör komplementerande föda för renarna under vintern, särskilt när marklavar är oåtkomliga.

Tim Horstkotte menar att man bör lägga större vikt vid de sociala och kulturella värdena av ekosystemtjänsterna när man tar beslut om skogsskötsel så att olika aktörer ska ha möjlighet att utnyttja samma skog på bästa möjliga sätt. Att förstå motiv och intressekonflikter initierar en väg till nya tankesätt i beslutsprocesser kring nyttjandet av våra boreala skogar.

Om disputationen:

Fredagen den 22 mars försvarar Tim Horstkotte, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet sin avhandling med titeln: Contested landscapes – social-ecological interactions between forestry and reindeer husbandry. Svensk titel: Omstridda landskap – socio-ekologiska interaktioner mellan skogsbruk och rennäring. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Lilla hörsalen KB3A9 på Kemiskt Biologiskt Centrum.
Fakultetsopponent är Micheline Manseau, Natural Resource Institute, University of Manitoba.

Läs hela eller delar av avhandlingen på:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66386

För mer information, kontakta gärna:

Tim Horstkotte, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 66 35
E-post: tim.horstkotte@umu.se