Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 31 maj, 2006

EU-byråkrater med makt bör granskas bättre

NYHET Svenska tjänstemän vid EU-representationen i Bryssel har ett stort inflytande på Sveriges EU-politik och på unionens slutgiltiga lagstiftning. Dessa tjänstemän bör därför kontrolleras mer utförligt än vad som görs idag, menar Thomas Larue vid Umeå universitet.

Drygt hundra svenskar arbetar vid EU-representationen, den svenska regeringens förlängda arm i Bryssel, som ansvarar för att svenska intressen får stor genomslagskraft inom EU. Thomas Larue vid Umeå universitet visar att dessa tjänstemän, tillsammans med europeiska kollegor från andra medlemsländer, ofta har ett starkt inflytande över både den slutgiltiga utformningen av EU:s lagstiftning och respektive lands EU-politik.

Thomas Larue menar att regeringskansliernas instruktioner till EU-byråkraterna ofta baseras på dessa tjänstemäns egna bedömningar. Vanligtvis fungerar delegationen klanderfritt och effektivt, men kontrollen är relativt outvecklad och svag. Thomas Larue menar därför att denna brist kan vara ett potentiellt hot mot demokratin. Han anser att det är viktigt att alla regeringar stärker och anpassar sina kontroll- och granskningsmekanismer gentemot nationella byråkrater i Bryssel. Exempelvis skulle en sådan reform kunna innebära krav på att skilda tjänstemän ska rapportera hem information till regeringen respektive implementera regeringens instruktioner. Ett annat exempel skulle kunna vara en enhetlig rekrytering till de permanenta representationerna.

Thomas Larue anser också att de svenska tjänstemännen i Bryssel bör bli en tydligare del av den svenska demokratin, bland annat genom att formella processer betonas. Det skulle till exempel kunna skapa en större förståelse hur EU-lagstiftningen blir till. Dessutom skulle man kunna komma åt problemen med att informella kontakter och förlopp dominerar relationen mellan Bryssel och EU-ländernas huvudstäder. För att det ska ske är det inte bara regeringarna som måste ta ett större ansvar, påpekar Thomas Larue. De nationella parlamenten spelar en stor roll för hur den nationella EU-politiken utformas och hur regeringen agerar då EU stiftar lagar. En slutsats är därför att den svenska riksdagens EU-granskning bör stärkas ytterligare.

Thomas Larue poängterar också problemet med att gränsen mellan politiker och byråkrater snart är utsuddad. Hans studie pekar på att politiker (speciellt svenska) ibland brister på att diskutera EU-frågor på allra högsta nivån, istället är det tjänstemän som tar många politiska ställningstaganden.

Slutsatserna i avhandlingen baserar sig på en jämförande studie mellan Sverige och Frankrike, och grundar sig på ett åttiotal djupintervjuer och en extensiv genomgång av både nationella och EU-dokument. En tydlig skillnad mellan Sverige och Frankrike är att Sverige har tätare informella möten med EU-representationens högsta ledning, medan Frankrike har en mer centraliserad och effektivare EU-samordningsenhet i Paris.

Thomas Larue är bördig från Seine-Port, en liten by utanför Paris, och har varit anställd som doktorand vid Umeå universitets statsvetenskapliga institution sedan år 2000.

Fredagen den 2 juni försvarar Thomas Larue, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Agents in Brussels – Delegation and democracy in the European Union. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Jonas Tallberg, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

För mer information, kontakta:
Thomas Larue, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, tel: 090-786 55 64, 070-563 50 51, e-post: thomas.larue@pol.umu.se

Boken kan beställas från:
Christina Boström, tel: 090-786 61 82, e-post: christina.bostrom@pol.umu.se

Redaktör: Camilla Nilsson