NYHET I en tid då polarforskningen alltmer sammanflätas med frågor om säkerhet, diplomati, hållbarhet och urfolksrättigheter, framträdde Umeå som en strategisk mötesplats för att forma Europas framtida roll i Arktis och Antarktis. Genom att samla nyckelaktörer inför det kommande Internationella polaråret och FN:s årtionde för kryosfärvetenskaper, stärker staden sin position som nav för samarbete, samordning och kritisk kunskapsproduktion.
Arktisk forskning kan inte bedrivas i isolering. Den kräver samarbete, dialog och ömsesidig förståelse.
När polarområdena (Arktis och Antarktis) utsätts för ökande klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, säkerhetshot och socioekonomiska utmaningar, är breda samarbeten avgörande för det internationella svaret. Den 7 maj samlades forskare, beslutsfattare, urfolksrepresentanter och internationella experter i Umeå för att forma Europas roll i två av vår tids mest avgörande initiativ: FN:s handlingsårtionde för kryosfärvetenskaper (2025–2034) och det femte Internationella polaråret (2032–2033).
Evenemanget, med titeln “European Polar Research in Focus: Enhancing Impact and Presence in the International Polar Year and the Decade of the Cryosphere”, samarrangerades av Arktiskt centrum vid Umeå universitet och European Polar Board, i samarbete med Centrum för Arktis och Antarktis vid Luleå tekniska universitet och Polarforskningssekretariatet. Det markerade ett strategiskt tillfälle för svensk och europeisk polarforskning att stärka sin globala betydelse – vetenskapligt, samhälleligt och politiskt.
Elle Merete Omma, ordförande för Samerådets EU-enhet.
Bild Monica BörlinInledningen satte tonen med anföranden av Marie-Louise Rönnmark, kommunstyrelsens ordförande i Umeå, och Tora Holmberg, nytillträdd rektor för Umeå universitet. Därefter följde ett anförande av Elle Merete Omma, chef för EU-enheten vid Samerådet, som lyfte fram samiska erfarenheter i Arktis. Hon betonade:
– Det här är ett tillfälle för oss att blicka framåt och […] ta tillvara på detta unika sammanhang för att bygga partnerskap, ställa relevanta och angelägna forskningsfrågor och utforma lösningar som grundar sig både i vetenskap och i den levda erfarenheten hos de människor som bor här. Arktisk forskning kan inte bedrivas i isolering. Den kräver samarbete, dialog och ömsesidig förståelse.
Antonio Quesada, spanska polarkommittén.
Bild Monica BörlinNär Sverige nu söker en mer framträdande roll inom internationell polarforskningsdiplomati, betonade Sveriges arktiske ambassadör Axel Wernhoff landets ambitioner och starka forskningsprofil.
Huvudtalare var professor Antonio Quesada från den spanska polarkommittén, som gav en helhetsbild av hur polära miljöutmaningar – från smältande inlandsisar till förändrade ekosystem – påverkar samhällen långt bortom polarområdena.
Två paneldiskussioner stod i centrum för eftermiddagens program och undersökte hur europeisk polarforskning kan förstärka sin globala påverkan genom samordning, inkludering och strategisk framförhållning.
Vetenskapligt samarbete kan i sig bära fröet till politisk dialog.
Den första panelen, “Towards a Unified Yet Diverse European Polar Voice”, fokuserade på hur Europas rika men fragmenterade polarvetenskap kan omvandlas till en samlad internationell närvaro. Moderator var Dag Avango från LTU, och panelen samlade representanter från nationella forskningsdepartement, ledande representanter för samer, ungdomsnätverk som APECS och Arktiskt centrums föreståndare Keith Larson. Diskussionen betonade vikten av samarbete över både regioner och generationer för att forma en gemensam europeisk vision för framtidens polarforskning. Bland paneldeltagarna fanns Sveriges arktiske ambassadör Axel Wernhoff, som tidigare under programmet hade betonat den diplomatiska betydelsen av vetenskapligt samarbete och sagt:
– Vetenskapligt samarbete kan i sig bära fröet till politisk dialog – när omständigheterna tillåter det och stjärnorna står rätt. Och förr eller senare kommer det att ske. Kanske inte i år, kanske inte nästa år. Eller kanske nästa vecka. Vi vet inte. Men vi måste hålla grundläggande element levande i väntan på det ögonblicket.
Delar av panel 1: Maria Grigoratou, European Polar Board, Freja Fagerholm, APECS Sweden, och Anil Mishra, UNESCO.
Bild Monica BörlinDen andra panelen, “Aligning European Polar Science with Global Initiatives”, fokuserade på hur europeiska aktörer konkret kan bidra till det kommande Internationella polaråret 2032–33 och FN:s årtionde för kryosfärvetenskaper. Bland deltagarna fanns representanter från International Arctic Science Committee (IASC), UNESCO och European Polar Board, samt lokala röster som Dr. Lena-Maria Nilsson från Arktiskt centrums forskargrupp inom samisk hälsa. Samtalet lyfte fram vikten av att integrera vetenskap med bredare samhällsramverk.
Vi vill att 2032–33 ska bli en höjdpunkt – en kraftansamling av aktivitet, forskning, kunskap och förståelse i både Arktis och Antarktis.
Som ordförande för IASC och ledamot i IPY:s exekutiva kommitté, delade Henry Burgess med sig av den vision som nu driver detta globala forskningsinitiativ:
– Vi vill att 2032–33 ska bli en höjdpunkt – en kraftansamling av aktivitet, forskning, kunskap och förståelse i både Arktis och Antarktis. Men vi behöver inte vänta till dess. Vi är medvetna om att mycket kan börja nu, eller väldigt snart, och leda fram till polaråret. Och mycket kan fortsätta även efter det.
Burgess ord fångade det långsiktiga engagemang som i dag präglar Europas roll i kommande polarforskningsinsatser.
När klimatkrisen accelererar är polarforskning inte längre något som rör avlägsna istäcken. Den är central för att utforma motståndskraftiga samhällen, rättvisa beslut och hållbar utveckling. Genom att vara värd för detta högnivåmöte visar Umeå universitet sin roll som Sveriges arktiska universitet och fördjupar sitt engagemang i internationella forsknings- och policyarenor.
Evenemanget visar hur akademin kan fungera som plattform för dialog – där lokala erfarenheter möter globala sammanhang, vetenskaplig excellens möter samhällsrelevans.
Arrangörerna hoppas att detta möte blir en katalysator för ökat europeiskt samarbete fram till 2032, med betoning på inkluderande, tvärvetenskapliga och gränsöverskridande angreppssätt i polarforskningen.
Dagen avslutades med en mottagning för att fortsätta bygga de relationer och nätverk som är avgörande för att driva den polarpolitiska och vetenskapliga agendan framåt.
Alla citat levererades under den öppna plenarsessionen i Umeå den 7 maj 2025.