Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Examination på webben får positivt bemötande

NYHET Antalet studenter per lärare ökar, och lärarna får allt svårare att hinna med. Att utöka webbanvändandet kan delvis lösa problemet. Bertil Roos vid Umeå universitet visar nu att både lärare och studenter är positiva till internetbaserad examination.

Mellan 1989 och 1997 ökade antalet högskolestuderande med 86 procent, medan antalet lärare bara ökade med 17 procent. Konsekvenserna av detta har bland annat blivit att lärarna inte har samma möjligheter att ge feedback till de studerande.

Regeringens målsättning är att ännu fler ska studera, och satsningar görs nu på den nya informations- och kommunikationsteknologin (ICT). Dessutom ska examinationens roll och det pedagogiska reformarbetet ges högsta prioritet. Kan internetbaserad examination användas i undervisningen som ett stöd för lärande?

Bertil Roos vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet, har genomfört en pilotstudie om hur lärare och studenter upplever en sådan examinationsform. Studien pågick i fyra år, och omfattade totalt 16 lärare och omkring 850 studerande inom högskolans samtliga vetenskapsområden.

Enligt preliminära resultat upplevde både lärare och studenter att examinationsformen fungerade som ett stöd för studenternas lärande. Lärarna ansåg att examinationsformen gav större möjlighet till feedback. Studenterna kunde arbeta i sin egen takt och så ofta de själv önskade.

Studenterna föredrog också internetbaserad examination framför pappersbaserad, och ville gärna delta i fler kurser med samma typ av examination. För lärarna ledde examinationsformen inledningsvis till ett visst merarbete. Men resultaten i form av ökad förståelse hos studenter, geografisk och tidsmässig flexibilitet och möjligheter till återanvändning kunde omvandla bördan till en tillgång.

Syftet med den formativa internetbaserade examinationsformen är mer att fungera som en källa till stöd och hjälp istället för ett tillfälle för belöning och straff. Lärare har alltid varit rätt bra på att överföra kunskap och att få de studerande att reproducera den överförda kunskapen. Idag, när kunskaperna i stor utsträckning lagras utanför människan i form av exempelvis interntbaserade databaser, har behovet av kunskapsöverföring och memorerande minskat, enligt Bertil Roos. 

Han menar att dagens lärare bör fungera mer som vägledare, inspirationskälla och katalysator. Studenter behöver tillägna sig andra kunskaper och färdigheter, som förmågan att söka och värdera kunskap, att göra självständiga och kritiska bedömningar, att urskilja, formulera och lösa problem, och därmed få en bättre beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Torsdagen den 31 mars försvarar Bertil Roos, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling ICT and formative assessment in the learning society. Disputationen äger rum kl. 10.00 i KBC-husets stora hörsal. Fakultetsopponent är Professor Yngve Troye Nordkvelle, Høgskolen i Lillehammer, Norge.

För mer information, kontakta:

Bertil Roos, pedagogiska institutionenTel: 090-786 95 29
E-post: bertil.roos@pedag.umu.se

Redaktör: Camilla Nilsson