Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Extrema miljöer ställer besluten på spets

NYHET Strax före midnatt den 31 juli 2008 påbörjade 29 bergsklättrare bestigningen av världens näst högsta berg, K2 (8 611 meter), på gränsen mellan Pakistan och Kina. Två dygn senare var 11 av dem döda, troligen på grund av toppfeber: deltagarna blev besatta av målet och beslutade sig för att fortsätta trots de uppenbara riskerna.

— Det ar ett slags grupptryck där avvikande åsikter inte tilläts aven om man ser att målet är orealistiskt. De fortsatter framåt och fokuserar på det partiella malet, att nå upp – men glömmer hur de ska kunna ta sig tillbaka. Egentligen handlar det om icke-beslut, och det ar ju också ett slags beslut, säger Markus Hällgren, professor i organisationsteori på Handelshögskolan vid Umeå universitet.

K2-expeditionen ingår i projektet TripleED, som Markus Hällgren leder. I TripleED undersöker forskargruppen beslutsfattande och organisering i extrema miljöer, till exempel vid bergsklättring eller i akutsjukvård.

— Det ar väldigt spannande att studera beslut i den har typen av miljöer. Det är egentligen samma mekanismer som i vanliga organisationer, men allt blir sa mycket tydligare i extrema sammanhang.

Under varen 2013 åkte Markus Hällgren tillsammans med fyra forskarkolleger till Nepal for att följa med en expedition upp på Mount Everest.

— För mig var det ju en gammal dröm som gick i uppfyllelse. Vi filmade och antecknade det som skedde i de olika faserna. Och vi gjorde strukturerade intervjuer före, under och efter expeditionen, säger Markus Hällgren som dock själv blev höjdsjuk på 4 400 meter och fick vända om och gå ner. Men efter någon dag var han på benen igen och kom ikapp.

Markus Hällgren följde inte med till toppen, utan stannade vid 6 000-metersnivån.

— Det är för tidigt att dra några slutsatser av vårt material från Mount Everest. Men en reflexion är hur beslutsgången ser ut mellan ledare och deltagare: deltagarna knuffar besluten ifrån sig och ser upp till de erfarna ledarna, medanledarna lägger tillbaka besluten på deltagarna.

— En annan intressant iakttagelse är byråkratiseringen av det extrema. Det är oerhört valorganiserat. Ändå är det häpnadsväckande att man låter helt oförberedda människor ta sig upp på bergen, menar Markus Hällgren.

Nu sitter Markus Hällgren och hans kollegor på tjänsterummen med drygt 1 000 tättskrivna A4-sidor, 200 timmar med intervjuinspelningar samt 30 timmars videoinspelningar. Det är ett digert material som Markus Hällgren och hans forskargrupp ska gå igenom.

— Ja, det är lite att bearbeta innan vi kan dra några säkra slutsatser. Och vi ska också få in data från akutsjukvarden. Det är annan typ av extrem miljö, men även där kan felaktiga beslut leda till dödlig utgång.

Toppfeberbeteendet är lätt att överföra till vänliga organisationer. Även där pågar projekt som lätt blir tunnelartade: medarbetarna ser bara malet, inte riskerna — och få vägar opponera sig. Besluten är sällan raka, utan ofta efterhandskonstruktioner.

— Det finns mycket att lära sig av våra studier, säger Markus Hällgren.

TripleED pågar till 2015, och innan dess ska slutsatserna presenteras.

Läs mer på: www.tripleed.com