Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-10-18 Uppdaterad: 2022-10-19, 08:59

Färre depressiva symptom när båda föräldrarna jobbar

NYHET Föräldrar i familjer där bara en vuxen lönearbetar tenderar att uppleva fler depressiva symtom än i familjer med två löneinkomster. Det visar en ny studie från Umeå universitet.

Text: Elin Andersson

Att uppfostra barn innebär stora förändringar i både yrkesliv och privatliv, vilket kan få konsekvenser för den psykiska hälsan. I en ny studie har Anna Baranowska-Rataj, docent i sociologi vid Umeå universitet, använt data från European Social Survey. Undersökningen innehåller en validerad version av Center for Epidemiologic Studies Depression Scale, som konstruerats för att identifiera om populationer som löper risk att utveckla depression. Med hjälp av svar från 7 779 män och kvinnor i 25 europeiska länder, alla i åldrarna 20-50 år och med barn i förskoleåldern, har Anna Baranowska-Rataj undersökt hur föräldrarnas psykiska hälsa påverkades av deras fördelning av betalt och obetalt arbete. 

– Vissa par specialiserar sig sinsemellan, och låter en av partnerna fokusera på lönearbete och den andra på obetalt hemarbete. En sådan rollfördelning kan underlätta familjelivet på vissa sätt, men den berövar också en av föräldrarna ekonomiska såväl som icke-monetära fördelar som är relaterade till lönearbete.

Resultaten av studien visar att föräldrar i familjer där bara en vuxen lönearbetar rapporterar fler depressiva symtom än föräldrar i familjer med två försörjare. Detta motsäger en existerande idé om att specialiserade roller inom familjen fungerar bättre för föräldrar med små barn. Det belyser också fördelarna med en familjemodell med två inkomsttagare, som både ger båda parter inkomstkällor och andra fördelar som att kunna strukturera sin tid och fler sociala kontakter.

Välfärdspolitik kan minska konflikten mellan arbete och privatliv

Skillnaden i nivåerna av depressiva symtom hos föräldrar i familjer med två inkomsttagare och familjer med en manlig familjeförsörjare varierade mellan olika länder. I länder med högre tillgänglighet till barnomsorg var skillnaden i psykisk hälsa större än i länder med låg tillgänglighet. Med andra ord är fördelarna med att ha två inkomsttagare ännu större när tillgången till barnomsorg är god.

– Det kan finnas flera förklaringar till detta mönster. God barnomsorg minskar konflikten mellan arbete och privatliv bland dubbelarbetande par och skapar bättre möjligheter att ta jobb som innebär fler arbetstimmar, vilket också innebär högre inkomster för arbetande föräldrar. Bättre förtjänstmöjligheter kan i sin tur minska risken för ekonomiska svårigheter och därmed begränsa depressiva symtom i familjer med två inkomsttagare. Ett ökat socialt tryck på hemmaboende föräldrar att börja lönearbeta kan vara en annan förklaring, säger Anna Baranowska-Rataj.

Studien visar också, kanske inte överraskande, att föräldrar i hushåll där ingen lönearbetar uppvisar de högsta nivåerna av depressiva symtom.

– Detta resultat ökar förståelsen av de långsiktiga konsekvenserna av föräldrarnas uppdelning av det betalda arbetet. Med tanke på att det är mest sannolikt att familjer blir helt arbetslösa när en manlig familjeförsörjare förlorar sitt jobb, innebär specialisering av roller i familjen, förutom att det försämrar föräldrarnas välbefinnande på kort sikt, en långsiktig risk för övergång till dubbel arbetslöshet. Detta är förknippat med ännu allvarligare psykiska hälsoproblem, fortsätter Anna Baranowska-Rataj.

Om den vetenskapliga artikeln

Baranowska-Rataj, A. (2022). The impact of the parental division of paid labour on depressive symptoms: The moderating role of social policies. Acta Sociologica, 65(3), 275–292. https://doi.org/10.1177/00016993211066261

Projektet har fått finansiering från Europeiska forskningsrådet (ERC) inom ramen för EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 under bidragsavtal nr 802631 (HEALFAM: The effects of unemployment on health of family members) PI. Anna Baranowska-Rataj.

Kontaktinformation

Anna Baranowska-Rataj
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 79 47