Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 18 maj, 2021

Färre drabbas och dör av blodpropp i hjärnan efter hjärtinfarkt

NYHET Blodpropp i hjärnan efter hjärtinfarkt är en allvarlig komplikation som är vanligare än vad som tidigare har antagits, men risken har minskat i takt med införandet av förbättrade behandlingsmöjligheter vid hjärtkärlsjukdom över de senaste tre decennierna. Det visar en ny avhandling.

Text: Ola Nilsson

– Risken att drabbas minskade markant under en tioårsperiod som vi undersökte. Det visar att förbättrad behandling vid hjärtinfarkt har stor betydelse för efterföljande komplikationer, säger Anders Ulvenstam, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Anders Ulvenstam och den forskargrupp han ingår i undersökt förekomsten och tidstrender efter hjärtinfarkt med särskilt fokus på Ischemisk stroke, det som även kallas blodpropp i hjärnan, under perioden 1998 till 2017. Som underlag har använts stora och representativa patientmaterial med möjlighet till långtidsuppföljning.

Forskarna kunde se att risken visserligen är låg men betydligt högre än vad som har setts i tidigare och mindre studier. Inom en månad från hjärtinfarkten drabbades drygt två procent av ischemisk stroke, inom ett år drygt fyra procent. Detta gällde totalt för den undersökta perioden. Ischemisk stroke är ett livshotande tillstånd och dödligheten bland dem som drabbades av det var också dubbelt så hög jämfört med dem som inte drabbades. Bland dem som drabbades av ischemisk stroke avled mer än var tredje inom ett år från hjärtinfarkten.

Den goda nyheten är dock att forskarna även kunde se att risken att drabbas hade minskat signifikant över tid. Under tioårsperioden 1998 till 2008 minskade risken att få ischemisk stroke efter hjärtinfarkt med elva procent inom en månad och 20 procent inom ett år.

Denna positiva utveckling skedde samtidigt som behandling med ballongvidgning ökade i Sverige, liksom förskrivningen av blodfettssänkande samt blodpropps- och hjärtsviktshämmande läkemedel vid hjärtkärlsjukdom. Forskarna kunde se att det fanns en tydlig koppling mellan detta och den minskade risken för blodpropp i hjärnan.

Det gick även att se att skiftet av blodförtunnande läkemedel från clopidogrel till ticagrelor som skedde 2009 – 2013 var kopplat till minskad risk för ischemisk stroke efter ballongvidgning.

I en annan av delstudierna analyserades den sammanlagda risken för återinsjuknande för hjärtinfarkt, ischemisk stroke eller kardiovaskulär död efter hjärtinfarkt. Den sammanlagda risken under hela uppföljningstiden, som var upp till åtta år som längst, var då nära 30 procent varav drygt tio procent inom ett år från infarkten. Mediantiden till återinsjuknande var drygt fyra och ett halvt år. Även här gick att se att ballongvidgning, bypass-kirurgi och läkemedelsbehandling var kopplade till minskad risk. Denna femte delstudie bygger på data för cirka 1400 patienter vårdade för hjärtinfarkt och instabil kärlkramp vid Östersunds sjukhus. De övriga studierna är baserade på data från hjärtintensivvårdsregistret/nationella patientregistret. I tre av studierna ingår cirka 173 000 patienter, i den fjärde studien 35 000.

Anders Ulvenstam arbetar som kardiolog vid Östersunds sjukhus.

Om disputationen

Anders Ulvenstam, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar fredag 21 maj kl. 9.00 sin avhandling Kardiovaskulära händelser efter akut koronart syndrom med fokus på ischemisk stroke. Fakultetsopponent Per Tornvall, Karolinska Institutet. Huvudhandledare Thomas Mooe. Plats: Hörsalen, Östersunds sjukhus. Disputationen direktsänds via Youtube https://youtu.be/5WRkQ9t5mJQ.