Färre pojkar tar sitt liv där elbehandling och mediciner används

Adrian Desai Boström, Institutionen för klinisk vetenskap/psykiatri

BildPrivat

– Resultaten ger en tydlig signal om att tidigt insatt medicinsk-psykiatrisk behandling mot svår psykisk sjukdom kan bidra till att minska överdödligheten i självmord hos pojkar i sena tonår, säger studiens försteförfattare Adrian E. Desai Boström, anknuten som forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och postdoktor vid Karolinska Institutet.

en tydlig signal

Varje år tar 800 000 människor i världen sitt liv. Bland tonåringar och unga vuxna är det en av de allra vanligaste dödsorsakerna. Upp till 90 procent av ungdomar som tar sina liv lider av svår psykisk sjukdom, inklusive svåra depressionstillstånd, bipolära sjukdomar och schizofreni.

Elbehandling, ECT, samt läkemedlen klozapin och litium är evidensbaserade behandlingar för dessa tillstånd. Tidigare studier har visat att dessa behandlingar också kan minska risken för självmord hos vuxna. Men det har varit mer oklart om behandlingarna även kan ge skydd mot självmord hos ungdomar, något som forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet nu har studerat.

Data från 21 regioner

Forskarna använde registerdata från de 21 svenska regionerna mellan 2016 och 2020. Under den perioden tog 632 personer mellan 15 och 24 år sina liv, varav 200 i åldrarna 15 till 19 år.

Överdödligheten mättes genom att jämföra självmord bland 15- till 19-åringar med 20- till 24-åringar inom samma region. Det visade sig att regioner som hade relativt sett lägre självmordstal bland 15- till 19-åringar jämfört med 20- till 24-åringar, också var de som gav mer behandling med ECT, litium och klozapin till de yngre patienterna.

Studien är en observationsstudie och orsakssamband kan därmed inte fastställas. Men enligt Adrian E. Desai Boström går fynden i linje med tidigare studier på vuxna och indikerar att behandlingar som ECT, litium och klozapin kan minska risken för död i självmord även bland tonåringar. Fynden pekar också på att det finns stora geografiska skillnader i psykiatrivården för unga.

– Resultaten talar för att det finns en ojämlik vård i Sverige av de svårast sjuka inom svensk barn- och ungdomspsykiatri. Men de ger också hopp om att en förbättrad vård av dessa ungdomar kan minska självmord hos unga män, säger Adrian E. Desai Boström.

Andra sjukdomstillstånd

Forskargruppens nästa steg är att kliniskt utvärdera om dessa behandlingar också kan vara skyddande när de ges vid andra särskilt svåra psykiatriska sjukdomstillstånd, där det i dag finns en hög dödlighet och relativ brist på verksamma behandlingar. Exempelvis skulle ECT kunna användas vid svår ätstörning med samsjuklighet i depressionssjukdom.

– Dessa studier kan med fördel fokusera på behandlingarnas effekter på självmordsrisken, men även på andra möjliga positiva behandlingsutfall som förbättrad funktionsförmåga, kognitiv funktion och livskvalitet på lång sikt, säger Adrian E. Desai Boström.

Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications.