NYHET Nästa läsår minskar antalet biståndsfinansierade stipendier kraftigt – en nedskärning som leder till att färre utomeuropeiska studenter börjar på Umeå universitet. Masterprogrammet i folkhälsovetenskap – ett av universitetets internationella flaggskepp – är en av utbildningarna som drabbas hårt. För att lyfta frågan har programmets studenter nu producerat två filmer.
– Jag är ordentligt oroad för utvecklingen, och tycker att det är bra att universitetets studenter uppmärksammar vikten av fler stipendier. Många potentiella studenter, särskilt från låginkomstländer, är beroende av dessa stipendier för att överhuvudtaget ha råd att komma hit och studera, säger Anders Fällström, prorektor vid Umeå universitet.
När studieavgifter infördes för studenter från länder utanför EU/EES 2011 minskade antalet utomeuropeiska studenter vid svenska universitet med 75 procent. Som kompensation infördes flera stipendiesystem, och inför hösten 2014 fick omkring 700 masterstudenter från 79 länder biståndsfinansierade stipendier från Svenska institutet, SI, för att studera i Sverige. 56 av dem var registrerade vid Umeå universitet, de flesta från afrikanska och asiatiska länder. På grund av en mycket kraftig nedskärning inför nästa läsår kan universitetet nu som mest förvänta sig ett eller två liknande stipendier till hösten 2015, något som också kan få relativt stora konsekvenser i längden.
– Färre SI-stipendier betyder färre studenter från låginkomstländer. För Umeå universitets långsiktiga utveckling krävs en blandning av studenter från olika delar av världen. Den drastiska minskningen av antalet stipendier bidrar också till en ryckighet och osäkerhet i planeringen av våra utbildningar, säger Anders Fällström.
Kvaliteten hotas
Många stipendiater vid Umeå universitet återfinns vid Handelshögskolan, informatik och inom masterutbildningar inom teknik- och naturvetenskap, men kanske är det masterutbildningen i folkhälsovetenskap som drabbas hårdast av kommande nedskärning. Utbildningen har en inriktning mot globala hälsofrågor och rekryterar många studenter från låg- och medelinkomstländer. Och utbildningen håller mycket hög kvalitet – vid den senaste kvalitetsutvärderingen 2012 var programmet landets enda masterutbildning i folkhälsovetenskap som fick högsta betyg.
Enligt programrådsordförande Klas-Göran Sahlén är den internationella profilen starkt bidragande till utbildningens höga kvalitet.
– Vi behöver det internationella inslag som våra studenter svarar för. Studenternas egna erfarenheter stärker kvaliteten på utbildningen och bidrar till att skapa en intressant och berikande studiemiljö, något som även uppskattas av våra svenska studenter. De får också en unik inblick i folkhälsoproblem och hälsosystem i andra delar av världen, säger han.
Omkring hälften av programmets 58 utbildningsplatser innehades hösten 2014 av SI-stipendiater. Studenterna kommer från ett tjugotal olika länder, exempelvis Etiopien, Kenya, Tanzania, Bangladesh, Afghanistan, Myanmar, Indonesien och Syrien. Studierektor Kjerstin Dahlblom berättar att nedskärningen inte bara drabbar programmets studiemiljö.
– Hos oss korsbefruktar utbildning och forskning varandra. Vi har en rad forskningssamarbeten inom global hälsa med universitet i låginkomstländer, och en del av våra masterstudenter fortsätter som doktorander i våra forskningsprojekt. Många av våra studenter återvänder också till sina hemländer för att bidra med folkhälsoarbete, utbildning och forskning på hemmaplan, säger hon.
Filmer lyfter fråganFör att protestera mot neddragningen av stipendier, men också för att lyfta värdet av utbildningen, har nuvarande studenter på masterutbildningen producerat två filmer.
– Studenterna vill uppmärksamma frågan och ge konkreta exempel på hur möjligheten till utbildning påverkar deras framtid, och vilken avgörande betydelse som utbildningen har för deras hemländer, säger Kjerstin Dahlblom. Tills det finns alternativa lösningar för rekrytering av utomeuropeiska studenter anser vi att stipendierna måste finnas kvar och öka.
Ytterst få nya stipendiater från Svenska institutet kommer alltså att beviljas nästa läsår. Totalt handlar det om 25 stipendier i hela landet för sökande från Syrien och Sydafrika, och Umeå universitet kan, som tidigare nämnts, maximalt räkna med ett par stipendier.
– Eftersom välutbildade personer ofta bidrar till att bygga upp sina hemländer på plats, kommer tyvärr den svenska nedskärningen av SI-stipendier få stora följdverkningar även utanför våra gränser, avslutar Anders Fällström.
Bilder från höstens Welcome reception för universitetets stipendiater. Foto: Mattias Petterssson.
Filmerna på Youtube:
The positive impact of the SI study scholarships - part 1The positive impact of the SI study scholarships - part 2
Högsta betyg till folkhälsovetenskapMasterprogrammet i folkhälsovetenskap
Anders Fällström,prorektor, Umeå universitet070-493 85 27, 090-786 66 28
anders.fallstrom@umu.se
Klas-Göran Sahlén,programrådsordförande, Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet070-697 20 11
klasse.sahlen@umu.se
Wossenseged ”Nahoum” JemberieStudent på masterutbildningen i folkhälsovetenskap070-315 63 68
woje0001@student.umu.se
Länk till pressmeddelandet på engelska
Redaktör: Camilla Bergvall