”Fega pojkar pussar aldrig vackra flickor”

Språkvetaren Daniel Andersson har studerat 199 ordspråk som användes under 1800-talet och början av 1900-talet i äldre norrländsk jordbruksmiljö.
Foto: Elin Berge

Daniel blev nyfiken på ordspråk när han började läsa nordiska språk och språkvetenskap.– Jag funderade på varför ordspråken är så övertygande. De fungerar som en auktoritet från förr, det går nästan inte att säga emot ett ordspråk, säger han.Daniel började undersöka vad som fanns skrivet och fann mängder av insamlade ordspråk som ofta var nedtecknade på dialekt, men han hittade i stort sett ingen analys av dem.
– Min ordspråkssamling blev enorm och jag insåg att jag måste avgränsa mig.

"Det är kanken (tuppen) som ska gala"

Han bestämde sig för att studera vad ordspråk om män, kvinnor och relationen mellan dem berättar om hur man såg på kvinnlighet och manlighet i det norrländska bondesamhället. I avhandlingen analyserar han 199 ordspråk.
– Det var fascinerande att studera det här materialet! Det framgår så tydligt vad som enligt ordspråken är kvinnliga och manliga egenskaper och hur kvinnor och män bör agera. Men det gäller att vara försiktig och komma ihåg att den praktiska vardagen kunde se annorlunda ut, poängterar Daniel.

"Det mannen bär in med häst och släde
kan kvinnan bära ut i förklädet"

Ordspråksforskning, paremiologi, är inget stort ämne i Sverige men på många andra platser i världen är det ett livskraftigt forskningsområde, bland annat diskuterar man vad som egentligen är ett ordspråk.– Man har ju en intuitiv känsla för vad ett ordspråk är men det är inte så lätt att definiera.
Ofta är det svårt att slå fast när ordspråken började användas men många av de som Daniel har tittat på användes under 1800-talet och början av 1900-talet.

"Att fria är som att byta hästar
– man får ha ögonen med sig"

Daniel har studerat tre olika teman i ordspråken; äktenskapsmarknaden, hushållet och sexualiteten. Han har lagt särskild vikt vid de metaforer och liknelser som används – till exempel hästar, katter, kor, tuppar och ormar – för att föra fram föreställningar om kvinnor och män.
När ordspråken berör äktenskapsmarknaden är det tydligt att mannen ska vara den som väljer partner och att han ska granska sin tillkommande noggrant. Proceduren liknas bland annat vid hästhandel. Mannen måste också passa sig för att bli lurad av kvinnans skönhet. Det gällde att i första hand välja en kvinna som verkligen kunde arbeta, precis som när man skulle välja häst.

"Man ska inte välja hustru i kyrkdörren utan i fähusdörren"

– Att mannen i ordspråken har en så pass stark ställning på äktenskapsmarknaden förvånade mig. Det kan delvis ha berott på att bland annat krig lett till att det fanns ett överskott av kvinnor, menar Daniel.

"Sur ved – sur käring!"

När det gäller arbetsfördelningen i hushållet ger ordspråken en bild av att mannen och kvinnan i stort kompletterade varandra i det praktiska arbetet, men att det var mannen som var familjens överhuvud och fattade de viktiga besluten i familjen. Ett arbetsområde där man och kvinna möttes var runt veden och eldningen. Det framställs som mannens uppgift att bära in ved och kvinnans uppgift att elda. För både elden och husfriden var det viktigt att den ved som mannen bar in var torr.

"Om än trädet är murket nog är kvisten frisk"

Runt sexualiteten finns många ordspråk och de tyder ofta på att mannens sexualitet sågs som kraftig och okontrollerbar. Även en äldre man kunde ha en stark könsdrift. Som i ordspråket nedan där en gammal man liknas vid ett murket träd som ändå har en viril och frisk kvist.
– Den manliga sexualiteten lyftes verkligen fram i ordspråken och man var inte särskilt blyg av sig, men alla ordspråk passar inte för tryck i tidningar, skrattar Daniel.

"Det händer att en torrgran grönskar igen"

Den kvinnliga sexualiteten finns sällan beskriven. Det talas mer om kvinnans fruktsamhet. Ordspråket ovan syftar just på att även en äldre kvinna kan vara fruktsam.
– Kvinnans förmåga att få barn lyfts fram och även att en äldre kvinna kunde bli gravid.

"Gräla med kvinnor är som att pissa i motvind
– man får allting på sig"

Daniels studie ger en tydlig bild av ett patriarkalt samhälle.
– Ordspråken lockar ofta till skratt, men när mannen gång på gång på olika sätt positioneras i en överordnad ställning gentemot kvinnan så fastnar skrattet lätt i halsen. Det finns dock ordspråk där ett kvinnligt perspektiv lyfts fram, men de är inte lika många och inte lika tydliga, säger han.

Riktigt hur ordspråken uppstått är svårt att säga men Daniel beskriver dem som uttryck för folklig visdom, som en slags allmänna utsagor om normer, regler och beprövad erfarenhet. Det är dock viktigt att komma ihåg att ordspråken också osynliggör vissa grupper av människor och många avvikande perspektiv.

Många av ordspråken i avhandlingen används inte längre i dagligt tal, delvis för att de gamla dialekterna inte används längre, men Daniel funderar på om vi idag skapar ordspråk som kommer att leva vidare i framtiden.
– Det är svårt att säga. Jag har fått mycket positiv respons på min avhandling och det har inspirerat mig att fortsätta att forska om ordspråk. Nästa steg blir just att undersöka om och hur vi skapar och använder ordspråk i dagens samhälle

Redaktör: Anette Olofsson