NYHET Den 20 september visas dansföreställningen Introduction på NorrlandsOperan, en föreställning som är en del av forskningsprojektet ”Amfibiskt avskapande i koreografi och filosofi.”
Ur föreställningen Introduction på NorrlandsOperan Foto:Nicklas Dennermalm
För snart ett år sedan beviljades medel från Vetenskapsrådet för projektet som i föreställningen Introduction är ett samarbete mellan filosofen Per Nilsson, koreografen Björn Säfsten och dansarna Anja Arnquist och Sophie Augot. Avskapande och skapande, eller som det heter på engelska, create och decreate. Begreppen kommer från Simone Weil och plockas fram när Per Nilsson beskriver projektet:
– Man tar någonting från det skapade och tar tillbaka det till det avskapade. Det låter lite dumt på svenska men på engelska heter det something created to the uncreated, som i Simone Veils vokabulär inte är samma sak som destruction, för då tar man något som är created tillbaka till nothingness. Det som är uncreated är förutsättningen för det som är skapat. För Simone Veil hade detta en religiös mening, men för Björn och mig har det en poetisk innebörd. Och Per fortsätter:
Per Nilsson, filosof
– Författaren Octavio Paz säger att i poesin räddar man språket från dess entydighet, tillbaka till dess mångtydighet, och då blir poesin en akt av decreation. Tanken hos Björn och mig är att filosofin sällan har haft en kropp och att dansen sällan har tänkt. Att då konfrontera filosofin med koreografin, och vice versa, att jag skulle använda Björns disciplin och han min, för att nå en decreation, av våra bådas discipliner, för att sedan komma till en punkt som skulle kunna vara en sammanflätning av dom båda; det skulle kunna innebära nånting nytt.
För Björn Säfsten som är född och uppväxt i Umeå har det alltid varit ”klockrent” att det var koreografi han ville jobba med och de finns två grundfrågor som följt med honom ända från början:
Björn Säfsten, koreograf Foto: Per Melander
– Det handlar dels om frågor kring vad som är beståndsdelarna av en rörelse, hur man analyserar en rörelse, förstår hur den är konstruerad, hur jag ska förstå alla fragment av en människokropp i rörelse och hur detta översätts när människor tittar på det? Och dels om var betydelsen ligger, ”språkligheten”, i en rörelse, och vad det är som gör att när vi ser en viss rörelse, kan vi sätta den i ett sammanhang, förstå den som kommunikation eller som tecken, eller som hastighet. När glider en rörelse över till att bli ett tecken, hur ser den syntaxen ut, i en koreografisk tradition, och hur förstår vi rörelser inom vår kultur i dag och hur påverkar det hur vi ser på kroppen?
– Mitt arbete med dansen har för mig alltid handlat om både praktik o metodik. När jag och Pelle möts och jobbar ihop blir grundförutsättningen lätt att jag är praktikern och han är tänkaren, men i våra respektive fält är han lika mycket praktiker och jag tänkare.
Projektet som tog sin början i julas kommer att pågå i tre år plus ett fjärde år för sammanställning och redovisning. Det innebär workshops, seminarier, produktion av artiklar, föreställningar och en bok:
– Sedan har vi inte velat bestämma formatet för det sista, jag skojade med Pelle och sa att vi skickar dit Anja och Sophie, att dom får kliva in där och så får folk titta på deras kroppar en stund, säger Björn och skrattar. Han fortsätter:
– På något sätt skulle jag som koreograf vilja visa på att ord, den skrivna texten, kan ge hur mycket som helst, men att den inte kan med exakthet förklara dom olika typer av processer och språkbilder som kroppen gör i en koreografisk praktik. Den ”språkligheten” ser annorlunda ut, det är det som är grejen, och då måste det ske i någon slags föreställningsform.
Se och läs mer om dansförställningen Introduction på NorrlandsOperan 20 september kl 19.00
Redaktör: Per Melander