Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 25 nov, 2004

Fiskars gapstorlek förutsäger förändringar i populationer

NYHET Ju större gap en kannibal har desto större byte kan den äta. Med hjälp av denna enkla tumregel går det att förutsäga hur antalet fiskar i en population kommer att förändras. Det visar forskare vid Umeå och Amsterdams universitet i en ny studie.

Hos ett stort antal arter på jorden är kannibalism väldigt vanligt. Det gäller till exempel insekter, groddjur och fiskar.

I en studie som publiceras i tidskriften Proceedings from the Royal Society visar forskarna att inneboende förändringar i en population kan förutsägas av det minsta och största bytet en kannibal kan äta. Det största byte en kannibal kan äta beror i sin tur på kannibalens gapstorlek.
– Genom denna studie visar vi att man genom en kombination av individbaserade populationsmodeller och mätning av individers egenskaper såsom gapstorlek kan förutsäga populationsdynamiken hos olika kannibalistiska arter, säger Lennart Persson, professor i akvatisk ekologi vid Umeå universitet och huvudförfattare till artikeln.

– Intressant är också att vi kan spåra de olika dynamikerna via studier av tillväxten hos olika årsklasser. Det kan man inte få fram via traditionella populationsmodeller, men vi har använt oss av individbaserade populationsmodeller. Därför kan vi också göra förutsägelser om individers tillväxt.

Forskarna har observerat tre principiellt olika dynamiker. Om kannibalen är ineffektiv kommer dynamiken att präglas av cykler drivna av små individer. Om kannibalen däremot är effektiv kan den genom kraftig kannibalism på dessa små individer förhindra uppkomsten av cykler. Slutligen vid mellanliggande effektivitet hos kannibalen kan man få en dynamik som präglas av en blandning av de två första dynamikerna. Denna typ av dynamik finner man bland annat hos den europeiska abborren.

Intressant är att populationsdynamiken skiljer sig väldigt mycket mellan den europeiska abborren och den besläktade nordamerikanska gula abborren. Hos den amerikanska abborren är nämligen dynamiken till skillnad från vår abborre präglad av cykler drivna av små individer, Skillnaderna kan relateras till hur arterna har evolverat, det vill säga deras morfologi.

Vetenskapsrådet tilldelade nyligen Lennart Persson drygt 4 miljoner kronor fördelat på tre år för hans forskning om storleksstrukturerade populationsinteraktioner.

Artkeln finns på: www.journals.royalsoc.ac.uk

För ytterligare information, kontakta

Lennart Persson, professor i akvatisk ekologi vid Umeå universitetTelefon: 090-786 63 16
E-post: lennart.persson@eg.umu.se

Redaktör: Karin Wikman