NYHET Samiska, engelska och det nationella majoritetsspråket är ständigt närvarande i elevers liv i åldrarna 9 och 16 år bland de som studerar samiska i grundskolan i norra Finland, Norge och Sverige. Genom en omfattande exponering av olika språk och kulturer växer dessa barn och ungdomar till uppfinningsrika strateger och flerspråkiga medborgare i en globaliserad värld. Detta visar Hanna Outakoski i en ny avhandling från Umeå universitet.
Exponeringen till olika språk sker dock i olika grader i de olika språken och källorna kan variera mycket vilket skapar stora skillnader mellan enskilda elever. Språkexponeringen i dagens Sápmi sker via olika källor så som hemmet, skolan, populärkultur, litteratur, media och turism. I elevers skrivande finns det spår och reflektioner av värdefull kunskap som är bunden till det traditionella samiska livet men också viktiga kunskaper, idéer och strategier som kan föras över från ett språk till ett annat och från en kultur till en annan.
– De flesta elever som läser samiska i skolan kan dock inte nyttja alla sina språk likvärdigt varken i skolan eller utanför skolan. Den här studien har identifierat ett negativt språkideologiskt och utbildningspolitisk klimat som finns både utanför och innanför det samiska samhället och som bygger på hierarkiskt och funktionalistisk syn på språk, säger Hanna Outakoski.
– Samtidigt finns det idag stark vilja hos skolor, elever och föräldrar att återuppliva samiskan så att den kan bli mer likvärdig med de andra språken i skolan och på fritiden. Många faktorer gör att det egna arvspråket, samiskan, riskerar i många elevers liv få en marginaliserad roll när man tittar på skrivande och skrivkunskaper generellt.
Sammanhangen för utveckling av flerspråkig literacitet är enormt komplexa och det är svårt att identifiera enskilda faktorer som stärker eller bromsar utvecklingen av skrivkunnighet i enskilda elevers olika språk. Den här studien har ändå kunnat identifiera faktorer som har en tydlig påverkan på elevers möjligheter att nå balanserad flerspråkig skrivkunnighet.
För att man ska kunna utveckla läs- och skrivkunskaper är det viktigt att elever får skriva och läsa mycket på alla de språken som de förväntas att behärska i skrift. För det egna arvspråkets överlevnad och utveckling är det särskilt viktigt att det finns stöd i skolan och i hemmet samt på fritiden, det bör också finnas intressant innehåll och adekvata språkarenor tillgängliga så att man kan öva på olika typer av språkkunskaper och skrivande.
De elever som i sin vardag har starkt stöd i sitt arvspråk utvecklas i alla sina språk och möter den moderna världens utmaningar med mycket värdefull kunskap i bagaget.
Disputationen äger rum på torsdag kl. 15.00, Humanisthuset, Hörsal E, Umeå universitet. Opponent är Professor Kenneth Hyltenstam från Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet, Sverige.
Avhandlingen finns publicerat digitalt
Hanna Outakoski, hanna.outakoski@umu.se, tel. 090-786 63 26
Redaktör: Per Melander