NYHET Nordisk flickforskning är på väg mot ett genombrott. Från att ha varit ett fält i utkanten av genusområdet så börjar det nu bli ett alltmer tydligt och synligt forskningsfält.
Det märks bland annat genom tidskriften Girlhood Studies internationella temanummer om nordisk flickforskning, men också i det ökade antalet doktorander som är aktiva i det nordiska forskningsnätverket FlickForsk!
Efter nästan ett års intensivt arbete publicerades nyligen ett nordiskt temanummer av tidskriften Girlhood Studies. An Interdisciplinary Journal.
Fr v Annelie Bränström Öhman och Bodil Formark Foto: Per Melander, UmU
Annelie Bränström Öhman, professor i litteraturvetenskap, och Bodil Formark, tidigare postdoktor i historia och sedan oktober forskningskoordinator vid Grants Office, kan i och med det avsluta sitt uppdrag som gästredaktörer. Ett arbete som de båda beskriver som en akademisk solskenshistoria.
– Under hela processen har vi haft turen att arbeta med fantastiskt engagerade forskare och med en väldigt entusiastisk ordinarie redaktion i Kanada och det har så klart bidragit till att vi som gästredaktörer har haft väldigt roligt under tiden, säger Annelie Bränström Öhman
– En sak som är extra rolig nu när allt är klart är att vårt temanummer av Girlhood Studies, som startade 2008 och som är den enda internationella flickforskningstidskriften, är att det är det första temanumret som gjorts med utgångspunkt från en geografisk plats, fyller Bodil Formark i.
Annelie Bränström Öhman och Bodil Formark träffades och började arbeta tillsammans när Bodil var doktorand vid Genusforskarskolan i Umeå.
Bodil hade under sin doktorandtid startat forskningsnätverket FlickForsk! Nordic Network for Girlhood Studies tillsammans med en kollega på sin dåvarande arbetsplats vid Mittuniversitetet.
Nätverket har i dag drygt hundra medlemmar. Den mängd av olika publiceringsprojekt, workshops och konferenser som FlickForsk arrangerat sedan starten 2008 bidrog till att erbjudandet om att göra ett nordiskt temanummer kom:
– FlickForsk har varit ett helt fantastiskt och exemplariskt nätverk. Bland nätverkets många guldkorn kan en workshop på Bergmangårdarna på Fårö nämnas. Ett evenemang där flickforskare från Norge, Finland och Sverige, genom ett vistelsestipendium, fick möjlighet att exempelvis arbeta i Ingmar Bergmans vardagsrum på Hammars. Dagar som var mycket kreativa och inspirerande, säger Annelie Bränström Öhman.
En av förutsättningarna för temanumret av Girlhood Studies har varit just mötet mellan synsättet på flickan och flickskap inom den nordiska forskningen och den nordamerikanska forskningstraditionen, där Annelie berättar hur de successivt upptäckt att det är en fråga om ganska olikartade bakgrunder. Hur ”flickan” på ett sätt är ett internationellt och globalt fenomen och på ett sätt inte:
– Det finns ett annat sätt att se på ”flickor” i det anglo-amerikanska sammanhanget. En av utmaningarna vi försökt att gå till mötes är hur man ser på de här skillnaderna? Ser man något av det i de skandinaviska välfärdsstaternas 40 år av jämställdhetsarbete? Och hur påverkar det i så fall forskningen?
Precis när arbetet med temanumret påbörjades utropade FN den 11 oktober till Internationell Flickdag. Det var därför naturligt att förutom mötet mellan Norden och Nordamerika även relatera det till ett globalt sammanhang.
Bodil: – Det man kan se väldigt tydligt är hur flickan har börjat betraktas som en global aktör som ska rädda världen. Genom bistånd och välgörenhet ska flickor få tillgång till utbildning, och ofta framställs det som att om flickor får utbildning så kommer alla samhällsproblem att lösas.
Annelie: – Det är ju en väldigt vacker tankegång och på ett sätt så stämmer det; ge flickor, kvinnor, utbildning; så finns möjligheten att de kan klara sig självständigt. Samtidigt finns vi här, på den här välfärdskartan i Norden, och det vi då har funderat på är var vi placerar oss, så att det inte bara blir välfärdssynpunkter i den periferi som vi världspolitiskt representerar.
Bodil: – Det handlar mycket om att göra upp med idén om att vi i västerlandet har ett allmängiltigt recept på hur vi ska lösa problemen. Snarare handlar det nog om att visa att trots, kanske delvis på grund av, en institutionaliserad jämnställdhetspolitik, så uppstår det nya problem och frågeställningar.
Annelie: – ”The West and the rest”, som man brukar prata om, det är ju den stora utmaningen, vi kan ju inte annat än att prata från den positionen, som ju är ganska priviligierad, men samtidigt måste vi ju vara kritiska mot det nordamerikanska, det är ju också ”väst”, ett väldigt dominerande västligt perspektiv dessutom, men som skiljer sig oerhört mycket från det nordiska på många sätt och det europeiska, men framförallt det nordiska.
Bodil: – Flickan börjar bli en så ”het” nyckelgestalt i det globala perspektivet, så är det ju så klart en del flickforskare som riktar in sig på att utarbeta policys och liknande, allt med en välvilja, det är inget fel på intentionen, men jag tror att som nordisk flickforskare så ser man de där sakerna som mer problematiska.
Annelie: – Det finns en komplexitet från vilket håll man än har perspektivet, och det är viktigt att man lyfter fram det; att det är en komplexitet. Vi behöver inte komma fram till en och samma sak, det finns inte EN ”flicka”, det finns många olika sätt att vara flicka på. Man ser den här mångfalden, det går inte att prata om EN flicka, EN flickig erfarenhet, för då blir det väldigt lätt att man utgår från det västerländska perspektivet, eller det vita perspektivet, och så inkluderas alla andra som olika böjningsmönster efter den mallen.
Båda menar att vi är långt ifrån färdiga med jämställdhetsarbetet i Norden. Även om omvärlden många gånger ser Norden som det jämställda paradiset. Gästredaktörerna tycker att temanumret utifrån det perspektivet är viktigt just för att spränga bilden av Norden som ett slags jämställdhetsparadis för flickor och unga kvinnor.
Flera av artiklarna i temanumret bidrar till att sätta frågetecken kring den bilden. Artiklarna handlar exempelvis om hur så kallade rosa bloggar har diskuterats i norsk media, den nya vågen av finska flickböcker och hur flickor framställts i de svenska reklamkampanjer som läkemedelsföretag genomfört för vaccinet mot livmoderhalscancer.
I temanumret finns en spännvidd över både ämnesområden och länder och forskarna har sin bakgrund inom humaniora och samhällsvetenskap.
Under arbetet med temanumret har Annelie och Bodil slagits av vilket ungt och dynamiskt forskningsområde flickforskning är. Merparten av artiklarna är skrivna antigen av doktorander eller förhållandevis nyblivna doktorer. Detta märktes även i samband med den releasefest som ordnades vid Åbo Akademi i anslutning till ett symposium som FlickForsk arrangerade tillsammans med det finska flickforskningsnätverket Tyttötutkimusverkosto i slutet av oktober.
Samtliga paper-presentationer och flertalet deltagare var doktorander, däribland flera från Genusforskarskolan vid Umeå Centrum för Genusstudier. Något som enligt Annelie och Bodil stärker övertygelsen att nordisk flickforskning är på väg mot ett genombrott. Från att ha varit ett litet fält i utkanten av genusområdet så börjar det nu vara ett eget och mer synligt forskningsfält.
Förutom detta nummer av Girlhood Studies har det också nyligen kommit ett temanummer av av Tidskrift för Genusvetenskap med temat Flickor.
Framöver planerar FlickForsk fler evenemang och ett bokprojekt tillsammans med det finska nätverket.
– Men vi vill också utveckla samarbetet med den grupp av ryska flickforskare som fått i uppdrag att göra nästa geografiskt baserade temanummer av Girlhood Studies just för att kunna fortsätta arbetet med att komplicera bilden av flickor och flickskap inom forskningsfältet. Ju fler röster och ju mer nyfikna öron desto bättre, avslutar Bodil Formark
Girlhood Studies är en tvärvetenskaplig peer-review-tidskrift som ges ut av Berghahn Journals.
Mer om temanumret Nordic Girls’ Studies: Current Themes and Theoretical Approaches, Winter 2013:6(2)
Mer om Tidskrift för genusvetenskaps nyutkomna temanummer ”Flickor” (2013:2-3)
Länk till FlickForsk på Facebook
Redaktör: Per Melander