”För att vända trenden behöver vi förebilder”

Ronny Östin är ny biträdande prefekt vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

BildRonny Östin

Hur känns det att vara biträdande prefekt?

– Tack, bara bra. Har haft uppdraget sedan årsskiftet och det känns väldigt spännande och utmanande. Det finns som sagt en hel del att sätta in sig i, vilket är mycket stimulerande. Viss insikt och erfarenhet om ledande arbetsuppgifter har jag med mig från mitt tidigare uppdrag som huvudstudierektor för institutionens grundutbildning, som är tämligen omfattande och utgör cirka 20 procent av fakultetens utbildningsplatser. Institutionens utbildningsverksamhet på grundnivå förser framförallt kurser till två civilingenjörsprogram, fem högskoleingenjörsprogram och ett masterprogram. Ingenjörsutbildningarna utgörs av teknikområdena maskin-, energi-, bygg-, medieteknik och elektronik. Därutöver ansvarar institutionen för ett omfattande antal fristående kurser som genomförs dels som campuskurser och dels som distanskurser.

Vilka blir dina nya arbetsuppgifter?

– Som biträdande prefekt är jag ansvarig för vår grundutbildningsverksamhet, vilket bland annat innefattar arbete med visioner, mål och strategier. Utöver detta har jag ett övergripande ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet inom grundutbildningen.

Vilka är de största utmaningarna med detta uppdrag?

– En viktig utmaning är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att få i gång aktiviteter som leder till bästa tänkbara kvalitet i grundutbildningen. Eftersom institutionen genomgår en omfattande generationsväxling är en annan stor utmaning att lyckas med personalrekrytering och att vi kan åstadkomma en bättre balans i andelen mellan manliga och kvinnliga medarbetare.

Du undervisar också – och har gjort i många år? Berätta om vilka kurser och program du undervisar på?

– Det nya uppdraget innebär att jag inte kommer att undervisa lika mycket som tidigare, det ryms helt enkelt inte i min tjänst. Jag har tidigare utvecklat kurser och undervisat i mer än 30 år inom mitt huvudområde energiteknik. Det har handlat om kurser på grundläggande och avancerad nivå och några exempel på kurser är; Energianvändning, Energieffektivisering i byggnader, Värme- och masstransport, Fjärrvärmesystem, samt Energi och miljö. Jag har även utvecklat och undervisat i kursen Byggnadsfysik för byggnadsingenjörsprogrammet.

Vad är det roligaste med att få lära ut?

– Förutom själva mötet med studenter, som alltid är givande, får jag nog säga att det mest berikande med undervisning är att få vara delaktig i att inspirera till intresse och att kunna bidra till ökad kunskap som stärker och utvecklar människor.

På många av vår fakultets utbildningar är fortfarande de flesta studenter killar? Vad vill du göra för att vända trenden?

– Det här är verkligen en mycket angelägen fråga och det görs vissa satsningar inom fakulteten, vilket uppskattas. Teknik- och ingenjörsutbildningar har traditionellt en stor andel manliga studenter. Historiskt har detta också avspeglats, och gör så fortfarande, i personalsammansättningen på teknikinriktade institutioner. Vår institution är i detta avseende inget undantag och den manliga andelen utgör cirka 80 procent. För att vända den här trenden behöver vi förebilder och här är det avgörande viktigt att vi lyckas rekrytera kvinnliga professorer, forskare och lärare. Tyvärr är detta lättare sagt än gjort och våra rekryteringsinsatser domineras fortfarande av manliga sökanden. En aspekt vi strävar efter för att entusiasmera våra befintliga studenter är att medvetet engagera kvinnliga gästföreläsare till våra kurser.