NYHET Under de senaste 15 åren har digitaliseringen haft genomgripande effekter i en rad industrier. Organisationer måste konstant analysera hur de kan använda nya, alltmer formbara digitala artefakter för att skapa nya, innovativa produkter och tjänster. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
– I förlängningen påverkar denna ökade formbarhet hur organisationer ser på sig själva och vad de gör, säger informatikern Daniel Nylén i sin avhandling, som han försvarar den 22 maj.
Den snabba teknikutvecklingen har inneburit radikala förändringar inom flertalet branscher. Det märktes tidigt i både skivindustrin och i fotografibranschen där kamera- och filmtillverkaren Kodaks konkurs kan ses som ett nyckelexempel. Radikal, digital förändring kräver att företag måste anpassa sig för att överleva. På senare år har förändringarna slagit hårt mot medieindustrin och i synnerhet mot tryckt media.
– I min forskning har jag studerat förändringsprocesser med fokus på design av nya produktinnovationer, som till exempel Bonniers plattform Mag+, men jag har också anlagt ett historiskt perspektiv för att förstå hur Västerbottens-Kuriren förändrade sina organisatoriska processer i relation till digital teknik över en 30-årsperiod.
I Daniel Nyléns avhandling studeras hur digitala plattformar utvecklas över tid, hur nya former av innehåll skapas, till exempel genom så kallad citizen journalism, och hur företag som jobbar med tryckt media försöker omorientera sin identitet i relation till ny, digital teknik.
– Att producera och distribuera tryckta dagstidningar och tidskrifter är resurskrävande och värdekedjan som stödjer denna process har sett ut på ungefär samma sätt under lång tid. När pappersprodukterna blir mindre relevanta, då fler och fler använder mobil, surfplatta eller dator, så försvinner också en stabilitet som den här värdekedjan medfört. Detta leder till att traditionella medieföretag tvingats ställa sig frågor som ”vilka är vi?” och ”vad gör vi?”, säger Daniel Nylén.
För att organisationer ska lyckas skapa, eller anpassa sig till, ny innovation behöver de kontinuerligt konfigurera sin organisatoriska identitet. Men det är inte bara att skifta från en identitet till en annan.
– Digital teknik är plastisk och det gör att företagens identiteter också måste ha en formbarhet och förändras oftare och mer dynamiskt.
Inom organisationer har digital teknik historiskt ofta använts som ett kontrollinstrument för att mäta resultat och öka effektivitet. Dessutom sköttes tekniken ofta av experter, men idag ligger kontrollen över tekniken till stor del hos användarna själva. Organisationer som vill främja digital innovation behöver därmed förändra sin syn på digital teknik.
– Beslutsfattare inom organisationer måste vara lyhörda och leta efter innovativa initiativ inom alla delar av organisationen, men även utanför organisationens gränser, hos kunder och leverantörer. Fastnar man i synen att teknik enbart är ett kontrollinstrument finns risken att man missar möjligheter till innovation, menar Daniel Nylén.
Avhandlingen är publicerad digitalt
Daniel Nylén, institutionen för informatik, Umeå universitet
E-post: daniel.nylen@umu.se
Tel: 070 – 335 14 11
Foto: Matilda Sandberg
Fredagen den 22 maj försvarar Daniel Nylén, institutionen för informatik, Umeå universitet sin avhandling med titeln: Digital Innovation and Changing Identities: Investigating Organizational Implications of Digitalization Fakultetsopponent är Assistant Professor Nicholas Berente, Department of Management Information Systems, University of Georgia, USA. Disputationen startar kl. 13:00 i hörsal MA121, MIT huset, Umeå universitet.
Redaktör: Eva Stoianov