Förbisedd litterär kategori i nytt ljus

Fanny Sjödahl Lindgren

BildPer Melander

Lyfter frågor som handlar om vårt sätt att tänka om naturen, vårt moderna samhälle och människans relation till dessa

Fanny Sjödahl Lindgren berättar att 1897 utkommer Ådalens poesi, en samling postumt utgivna noveller författade av konstnären och författaren Pelle Molin. Och hur denna bok kom att bli uppskattad i sin samtid, men illa ansedd av litteraturforskningen under 1900-talet.

– Molin och författare som skrev i samma stil anklagades i litteraturhistorieskrivningen för att vara vildmarksromantiker som skrev om Norrlands vackra natur, men som ignorerade de många sociala problem så som fattigdom, svält och farliga arbetsförhållanden som fanns i Norrland i samband med industrialiseringen och moderniseringen av landsändan, säger Fanny Sjödahl Lindgren.  

Hon beskriver vidare hur hon i avhandlingen Mellan förtrollning och avförtrollning: om vildmarksromantik i norrländsk litteratur undersöker den kategori av den tidiga norrlandslitteraturen som kallats för vildmarksromantisk och litteraturhistorieskrivningen runt den.

– Resultaten visar att den så kallade vildmarksromantiska litteraturen inte ignorerar sin samtid, utan i högsta grad kommenterar den, men på ett annat sätt än exempelvis arbetarlitteraturen. Genom att skriva fram en levande och magisk natur, full av sin egen sorts kunskap och övernaturliga väsen, visar författarna på andra sätt att tänka om, och förhålla sig till, naturen än den gängse, där naturen snarare är en råvaruhamn.

– Hos författare som Pelle Molin, Alfhild Agrell, Maria Rieck-Müller och Valdemar Lindholm framstår skogen, vattendragen, fjällen och alla dess invånare, människor liksom djur och väsen, som lika levande och viktiga dimensioner av tillvaron.

Samhällskritik som inte ignorerar Norrlands sociala problem

Fanny Sjödahl Lindgren påpekar att författarna i sina verk gestaltar en stor sorg över att skogen avverkas och att fjällen sprängs i jakt på metaller. Kort sagt uttrycks hos de vildmarksromantiska berättelserna kritik mot moderniseringen av samhället och det rationella, avförtrollade sättet att se på naturen och livet som följde.

– I avhandlingen spåras också vildmarksromantikens sätt att berätta i den samtida norrländska litteraturen. Även nu får exempelvis magiska väsen och möten med djur hos författare som Stefan Spjut, Mats Söderlund, Kerstin Ekman och Nina Wähä spela en viktig roll för att kritisera människans rovdrift på naturen.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att den så kallade vildmarksromantiken bar på samhällskritik och inte ignorerade Norrlands sociala problem under industrialiseringen. Dessutom lyfter den frågor som handlar om vårt sätt att tänka om naturen, vårt moderna samhälle och människans relation till dessa – frågor som är högaktuella än idag.