Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 14 jun, 2005

Författaren Anita Salomonsson blir hedersdoktor

NYHET En norrlandsförfattare, en lokalhistoriker och en amerikansk forskare med världen som arbetsfält. Anita Salomonsson, Kjell Söderberg och Ian Francis Hancock blir årets hedersdoktorer vid humanistisk fakultet. De promoveras vid universitets årshögtid i oktober.

Några av de centrala namnen i svensk samtidsprosa, Sara Lidman, Per Olov Enquist, Kurt Salomonson, Kerstin Ekman, Torgny Lindgren och Lars Lundkvist, har genom åren utnämnts till hedersdoktorer vid Umeå universitets humanistiska fakultet. Anita Salomonsson blir i år den sjunde norrlandsförfattaren bland fakultetens hedersdoktorer.

Även utnämningen av lokalhistorikern Kjell Söderberg har anknytning till universitetets forskningsinriktning ”Det nordliga rummet”. Han är amatörforskare och har med goda resultat utforskat och fördjupat bilden av Ulvön, Norrlands största och äldsta fjärrfiskeläge med anor från medeltiden.

The honorable, professor Ian Francis Hancock från Texas, har intresserat sig för sydligare delar av världen och har kopplingar till Umeå universitet genom sina kontakter med språkforskare vid fakulteten. Han har ett stort och djuplodande vetenskapligt författarskap bakom sig, där forskning om romani och kreolspråken står i förgrunden.

Författaren Anita Salomonsson debuterade 1994 med romanen Änglabilder och bland hennes senare böcker kan nämnas Genom tidens handflata (1995), Vackrast var ändå mamma (1996), Det gudomliga barnet (1998), I själen förskräckt (2000) och Armade cykel (2004). I flera av sina romaner uppehåller hon sig sig vid 1930- och 1940-talens vardagsliv på den västerbottniska landsbygden. Det är skildringar som kretsar kring det slitsamma arbetet och drömmen om något som kan bryta vardagen, om det så bara är frågan om en bokmärkesängel.

I hennes romaner finns en spänning mellan att hålla fast det välkända och trygga och en längtan efter förändring. Hon har fin blick för den frigörande och många gånger nödvändiga utvecklingen och förstår varför den kan kännas så löftesrik av dem som känt sig hämmade och förkrympta av sin hemmiljö. Trots det förhåller hon sig inkännande och solidarisk med dem som är alltför ängsliga för att ta till sig den moderna tillvarons lockelser. Anita Salomonssons romaner präglas av det respektfulla avlyssnandet av olika människors egenart och insikten om att varje människa måste försöka fullfölja de inre gåvor hon eller han besitter. Hennes produktion är en viktig kartläggning av den västerbottniska verkligheten, i synnerhet livet som det tedde sig för kvinnor och barn.

F. kanslichefen Kjell Söderberg tillhör en gammal lotssläkt på Ulvön där han är bosatt halva året. Den andra halvan av året bor han i Stockholm där han fram till sin pensionering arbetade som kanslichef vid lärarhögskolan. Under sin yrkesverksamma tid avsatte han all ledig tid åt forskning om sin hemö och dess historia. Ulvön är ju Norrlands största och äldsta fjärrfiskeläge med anor från medeltiden. Här har de så kallade Gävlefiskarna från mitten av av 1500-talet till mitten av 1700-talet haft ensamrätt på fisket, och här finns en rik och andlig kultur som visar på kulturmöten från olika tider.

Kjell Söderberg har studerat öns historiska utveckling i detalj, både utifrån arkivens historiska källmaterial, äldre tryckta källor och i folktraditionen. Stort intresse har han ägnat lotsarna och deras verksamhet. Resultaten av dessa grundliga studier har framlagts i monografier som Ulvöhamn – två bilder ur ett fiskeläges historia (1995) och storverket Lotsarna på Ulvön (1978).

Dessutom har han lagt fram ett antal kortare skrifter och artiklar. I alla skrifter visar Söderberg några enastående forskaregenskaper: han genomför noggranna arkivstudier, har gott kritiskt omdöme, en sund skepsis mot föregångare och dessutom en fin känsla för detaljer som kan visa "världen genom vattendroppen". Söderbergs forskning har tidigare uppmärksammats av Kungl. Gustav Adolfs Akademien och av Johan Nordlander-sällskapet.

Professor Ian Francis Hancock, Texas, USA, föddes och växte upp i London. Hans föräldrar var romer, den ena av engelskt ursprung, den andra av centraleuropeiskt. Ian Hancock blev byggnadsarbetare och hade ingen tanke på högre utbildning. Men sedan han visat upp en samling yttranden på kreolspråket krio, som han upptecknat efter infödda talare i London, rekryterades han till sin egen förvåning till ett doktorsprogram vid School of Oriental and African Studies, University of London.

Han disputerade 1971 på en avhandling om krio och blev därefter rekryterad till University of Texas. Där byggde han upp Romani Documentation Centre som studerar romernas språk och kultur. Hancock har ett stort och djuplodande vetenskapligt författarskap bakom sig, där forskning om romani och kreolspråken står i förgrunden. Han har företrätt romerna i diskrimineringsfrågor och av president Clinton fått den personliga titeln The honorable Ian Francis Hancock.

Bland de tjugotre monografier han har publicerat kan t ex nämnas Land of pain. Five centuries of Gypsy slavery (1982) och Grammatical Sketch of Lousiana Creole French (1977). Hancock har också publicerat sig om svenska förhållanden, talar lite svenska och har besökt institutionen för moderna språk/engelska vid Umeå universitet för att ta del av den kriodatabas som finns här, och för att undervisa doktorander om krio och afrikanska språk.

För intervju, beställ gärna kontaktuppgifter till hedersdoktorerna med vändande mail.

För mer information om utnämningarna och motiveringarna, kontakta gärnaProfessor Lars-Erik Edlund, dekanus vid humanistisk fakultetTel: 090-786 7887 eller 070-595 33 82
E-post: Lars-Erik.Edlund@nord.umu.se

Redaktör: Helena Vejbrink