NYHET
Stark förlossningsrelaterad rädsla förekommer hos både kvinnor och män, men sociala normer och förväntningar på vad man bör känna gör det svårt att tala om den, visar Carola Eriksson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 27 oktober.
På senare år har kvinnors rädsla inför förlossning diskuterats i både forskningen och vården. Studier har beskrivit rädslans innehåll, orsaker samt medicinska och psykosociala konsekvenser. Vad den kan innebära i det vardagliga livet är mindre uppmärksammat. Inte heller har mäns rädsla inför förlossning rönt något större vetenskapligt intresse. Dessa områden står i fokus för avhandlingen, som är den andra som producerats inom ramen för Nationella genusforskarskolan vid Umeå universitet.
Grundmaterialet är en enkät som besvarades av 410 (74 %) kvinnor och 329 (60 %) män som ett drygt år tidigare blivit föräldrar i Umeå. Frågorna handlade om förlossningsrädsla — förekomst, grad och innehåll samt dess personliga och sociala betydelse. Bland dem som via enkäten anmält intresse intervjuades också 20 kvinnor och 20 män med erfarenheter av stark förlossningsrelaterad rädsla.
I enkäten uppger 23 % av kvinnorna och 13 % av männen att de har erfarenheter av stark förlossningsrelaterad rädsla. Beskrivningen ”att känna sig utsatt och underlägsen” förklarade mest av vad rädslan inneburit för kvinnorna, medan ”svårigheter att kommunicera sin rädsla” förklarade mest av vad rädslan inneburit för männen.
Rädsla som hade att göra med den egna förmågan och de egna reaktionerna beskrevs i betydligt högre utsträckning av kvinnor med stark rädsla jämfört med lätt till måttligt rädda kvinnor. Sociala normer och förväntningar om att känna glädje och tillförsikt inför förlossningen influerade kvinnornas uppfattning och många såg sig som annorlunda och sämre än andra på grund av sin rädsla. En viktig förutsättning för att kunna tala om sin rädsla och be om hjälp var hur man uppfattade mödravårdsbarnmorskans intresse och bemötande.
En delstudie visar att stark förlossningsrelaterad rädsla kan vara en tung börda att bära också för män. Den emotionella stress de måste hantera, deras önskan om att stödja kvinnan samt en strävan om att anpassa sig till rådande normer om ”manlighet” gjorde det svårt att utrycka rädslan och söka stöd. Bland männen dominerade rädsla som hade att göra med kvinnans liv och hälsa vid stark rädsla jämfört med lätt till måttligt rädda män.
Förlossningsrädsla ställer stora krav på barnmorskor och annan personal som vill vara till hjälp och stöd för blivande föräldrar. I avhandlingen föreslås utbildningsinsatser i ämnet med särskilt fokus på kommunikation samt genusrelaterade normer och förväntningar.
Carola Eriksson är doktorand vid enheten för allmänmedicin och kan nås på tel. 070-586 82 45, e-post carola.eriksson@fammed.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 27 oktober vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, samt Inst. för omvårdnad, Umeå universitet, och har titeln Förlossningsrelaterad rädsla – en studie av kvinnors och mäns erfarenheter.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, 9tr Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Barbro Wijma, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, enheten för Genus och medicin, Linköpings universitet.
