Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 22 feb, 2012

Forskare från Umeå universitet släpper (t)antologi om den utrotningshotade tanten.

NYHET Med syftet att problematisera bilden av den äldre kvinnan och återupprätta tanten bildade forskare från institutionen för kultur- och medievetenskaper hösten 2010 nätverket ”TantForsk”. I år släpper nätverket boken som går under arbetsnamnet ”Tanter, mostrar och andra äldre medelålders kvinnor”.

Tanter, mostrar och andra äldre och medelålders kvinnor. Hur kommer det sig att epitetet tant blivit en markör för ett åldrande vi tar avstånd från? Tantig klädsel, tantfrisyr är välkända begrepp som inte sällan används i negativ bemärkelse. – I ett samhällsklimat där ungdomlighet premieras vill ingen längre vara tant säger Marianne Liliequist, professor i etnologi och koordinator för nätverket TantForsk. Det som ofta lyfts fram som positivt hos äldre kvinnor är det som förknippas med det ungdomliga, att man är aktiv, reser mycket och ser ”ung ut”. Typiskt tantiga sysslor premieras inte lika högt. – Tanten har i alla tider spelat en otroligt viktig roll i det tysta. Hon har varit ett samhällskitt, hållit kontakten med både unga och gamla och setts som en kultur- och kunskapstillgång. Samtidigt som den negativa bilden av den äldre kvinnan finns, så har en ny målgrupp vuxit fram för magasin, resor mm. Här beskrivs den äldre kvinnan i positiva ordalag som en köpstark individ som vet vad hon vill. – Dagens 40-talister har inte tid att vara tant. När barnen flyttat hemifrån ska man istället bli ung på nytt och har varken tid att umgås med barnbarn eller föräldrar menar Marianne Lilieqvist. Begreppet tant kan kort och gott beskrivas som ett mynt med två sidor säger Marianne. – Tanten är jättebra, men ingen vill själv vara tant. I boken, eller (t)antologin, som kommer ut senare i år går under arbetsnamnet ”Tanter, mostrar och andra äldre medelålders kvinnor” presenterar forskare i nätverket ”TantForsk” artiklar som ur olika infallsvinklar behandlar bilden av den medelålders kvinnan. – Den kommer att behandla den osynliga äldre lesbiska kvinnan, tanter som sexchattar och Astrid Lindgrens tanter för att nämna några exempel säger Marianne. Förutom Marianne Liliequist är även filosofie doktor Karin Lövgren redaktör för den kommande antologin. Tanten som fenomen har tidigare varit på tapeten genom Karin Larson och Kajsa Reickes mycket uppmärksammade tantteater-projekt. Ett projekt som har många beröringspunkter med den forskning ”TantForsk” bedriver.
Under Högre seminariet Öppen Horisont (Drama-Teater-Film) som äger rum på Umeå universitet torsdagen 23/2 klockan 13.15-15.00 i tidskriftsrummet kommer Karin Larson och Kajsa Reicke att informera om och diskutera sitt uppmärksammade Tantteater-projekt.

Kontaktperson och med på plats finns också professor Marianne Liliequist tel. 090-786 69 94
Läs mer om tantforskningen i olika medier