Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 14 apr, 2009

Forskare i Norrbotten och Umeå påvisar: Fysisk träning i primärvårdens regi minskar risken för hjärt-kärlsjukdom

NYHET En forskargrupp i Norrbotten och Umeå visar att ett primärvårdsprogram med intensiv livsstilsmodifiering för patienter med hög risk för hjärt-kärlsjukdom leder till lägre midjeomfång, bättre blodtryck och högre fysisk kapacitet.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stora delar av befolkningen löper fortfarande ökad risk för hjärtinfarkt och stroke på grund av högt blodtryck och kolesterol, bukfetma och nedsatt fysisk arbetskapacitet. Finländska och amerikanska studier visar att stora och resurskrävande intensiva program för att förändra matvanor och motionsvanor över lång tid leder till klara förbättringar. Det har varit oklart om sådana program kan appliceras i en vardaglig primärvårdsmiljö.

I tidskriften Public Librabry of Science ONE visar forskargruppen, under ledning av docent Mats Eliasson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och Sunderby Sjukhus, Luleå, att ett grupp-program för ändrade matvanor och ökad fysisk aktivitet ledde till bestående förbättringar vad gäller flera viktiga riskfaktorer. Det hände vid Björknäs vårdcentral i Boden, där medelålders patienter med risk för hjärt-kärlsjukdom erbjöds deltagande i ett intensivprogram under tre månader följt av glesare gruppträffar under tre år. De 151 männen och kvinnorna fördelades slumpmässigt till antingen en grupp med fysiska träningpass under ledning av sjukgymnast samt kostrådgivning via dietist eller till en kontrollgrupp som endast fick rådgivning vid ett tillfälle.

Sjukgymnasten och doktoranden Margareta Eriksson, vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, och Utvecklingsenheten primärvård, Luleå, rapporterar från en uppföljning efter tre år att midjemåttet i genomsnitt minskade med 2,2 cm, det systoliska blodtrycket (det högre värdet) med 4,9 mm kvicksilver, det diastoliska blodtrycket med 1,6 mm medan syreupptagningsförmågan ökade med 5 procent jämfört med kontrollgruppen. Deltagarna i behandlingsgruppen rapporterade statistiskt säkerställda ökningar av både träningstid och total fysisk aktivitet.

Resultatet visar att det är möjligt i svensk primärvård och utan nämvärt resurstillskott att få betydelsefulla förbättringar i risken för hjärt-kärlsjukdom genom sjukgymnastledda gruppträningar och uppföljningar. Effekterna på blodtrycket motsvarar ca 15 % minskad risk att insjukna och avlida i hjärtinfarkt eller stroke. I arbetet deltog även docent Paul Franks, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

För mer information, kontakta sjukgymnast Margareta Eriksson vid Björknäs Vårdcentral, Boden på telefon 0921-66056, mobiltelefon 070-6684101 eller e-post margareta.eriksson@nll.se

Eriksson M, Franks P, Eliasson M. A 3-Year Randomized Trial of Lifestyle Intervention for Cardiovascular Risk Reduction in the Primary Care Setting: The Swedish Björknäs Study. PLoS ONE 2009, http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0005195

Redaktör: Hans Fällman