Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 11 maj 2021)

printicon
Publicerad: 03 dec, 2010

Forskning om skogsbrukets inverkan på vittring måste förstärkas

NYHET Ingrepp i skogslandskapet som kalhuggning och gallringar skapar ett visst läckage av näringsämnen från skogsjordar. Dessa näringsämnen – kalcium, kalium, natrium och magnesium – understödjer vegetationen och gör vattnet i skogsbäckar mer motståndskraftigt mot försurning. Naturlig mineralvittring från stenbumlingar och bergsknallar kan delvis motverka urlakningen av näringsämnen.

Trots att det forskats flitigt sedan 1980-talet, finns inga entydiga resultat av effekterna av olika typer av skogsbruksmetoder på utlakning och vittring till silikatjordar och vattendrag. Forskare i Future Forests från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet har jämfört 11 olika studier och sju olika metoder för att studera vittring i ett försöksområdet Svartberget-Krycklan i Vindelns kommun i norra Sverige. De drar slutsatsen att kunskapen om effekterna av olika avverkningstyper, som helträdsuttag och stamvedsavverkning, är otillräcklig.

Osäkert underlag

– Vi vill lyfta fram att dataunderlaget som ligger till grund för många skogbruksåtgärder är kanske mer osäkert än man vill erkänna, säger Jonatan Klaminder, forskarassistent vid Umeå universitet och huvudförfattare till studien. Han presenterade slutsatserna på Skogskonferensen vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Årets Skogskonferens har temat skogsbruk och god vattenkvalitet.

– Samhället lägger ner mycket pengar på det här… men vi har inga tillförlitliga metoder för att utvärdera om insatser som t.ex. askåterföring får någon effekt över ett längre tidsperspektiv, forsätter Jonatan Klaminder.

Risk att förlusterna inte kompenseras

– Det finns en oro för att vittring inte kan kompensera de förluster vi får när vi tar ut biomassa. Vi måste förstärka vittringforskningen i Sverige och se till att vi får robustare vetenskapliga beräkningar på nationell nivå. Vi måste få ner osäkerheten för att kunna prediktera om det har någon effekt på skogsmark.

För ytterligare information, kontakta gärna:

Jonatan Klaminder, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapTelefon:
E-post: jonatan.klaminder@emg.umu.se

Referens till studien: J. Klaminder et al. / Forest Ecology and Management 261 (2011) 1–9.