NYHET Att bara bita loss chokladen från en chokladdoppad nöt, i stället för att bita igenom både chokladen och nöten, kräver en en sofistikerad reglering av bitkraften. Detta är möjligt tack vare en avancerad samordning av muskelaktivering och bromsreflexer i olika delar av käkmuskulaturen, enligt en avhandling från Umeå universitet.
Käkslutarmuskulaturen kan generera mycket stora krafter vid avbitning av föda. Det krävs till exempel en kraft på över 4 kg för att dela en jordnöt med framtänderna och energin för att bita av en morot är tillräcklig för att flisa sönder tandemalj. Om dessa krafter inte snabbt reduceras när födan spricker skulle tänderna kollidera och riskera att skadas, vilket sällan händer.
Anders Johansson, doktorand vid institutionen för integrativ medicinsk biologi, har i sitt avhandlingsarbete studerat hur människan gör för att bita av föda och även försökt hitta mekanismer som bidrar till reglering av den snabba minskningen i bitkraft.
– Det vi kan visa är att människor kan reglera minskningen i bitkraft beroende på bituppgift. Om uppgiften exempelvis är att bita igenom flera lager med hård föda är kraftreduktionen mindre efter varje lager jämfört med om uppgiften är att bita igenom endast ett lager, säger Anders Johansson,
Han berättar vidare att man för att åstadkomma detta aktiverar olika delar av käkmuskulaturen, det vill säga både för att skapa den nödvändiga bitkraften och för att kontrollera bitkraftsreduktionen som inträffar när födan splittras. Denna reglering understödjs också av att den käköppnarreflex som utlöses när föda går sönder varierar i styrka, det vill säga att reflexen är svag när vi biter igenom flera lager och stark när vi endast biter igenom ett lager.
– Avhandlingsresultaten ger en ökad förståelse kring den sofistikerade bitkraftsreglering som krävs när vi exempelvis väljer att bara bita loss chokladen på en chokladdoppad nöt i stället för att bita igenom både chokladen och nöten. Denna kunskap kan i sin tur ge ökad förståelse för hur tand- och käksjukdom påverkar bit- och tuggfunktionen, säger Anders Johansson.
Anders Johansson kommer från Umeå. Han är tandläkare, samt doktorand vid institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet. Han kan nås på:Telefon: 090-786 57 49, 070-513 41 42
E-post: anders.s.johansson@umu.se
Onsdagen den 3 september försvarar Anders Johansson, institutionen för integrativ medicinsk biologi, sin avhandling med titeln: Anpassning av bitbeteende till situation och uppgift. (Engelsk titel: Context Dependent Adaptation of Biting Behavior in Human).
Opponent: Peter Svensson, professor, department of dentistry, Universitetet i Århus, Danmark. Huvudhandledare: Benoni Edin.
Avhandlingen är publicerad digitalt.
Redaktör: Mattias Grundström Mitz