NYHET Medierna fylls av bantningsrecept och hälsovarningar om olika livsmedel. Vad vet vi idag om risker och fördelar med olika typer av mat? Vilka kostråd har egentligen vetenskapligt stöd? Den nyutkomna boken ”Mat som medicin” från Umeå universitet besvarar många av frågorna.
Maten och hälsan är ett ständigt återkommande diskussionsämne inom forskningen och ämnet belystes av sex aktiva Umeåforskare vid Forskningens dag 2010 i Umeå och Örnsköldsvik. Föredragen och den efterföljande diskussionen – ledd av Medicinska fakultetens hedersdoktor Sverker Olofsson – sammanfattas i boken:
Barnets mat – den vuxnes hälsa? Olle Hernell, pediatrik, berättar om man resonerar kring näringsrekommendationer på befolkningsnivå och om samspelet mellan maten och våra genetiska förutsättningar, inte minst när det gäller fetma hos barn.
Gluteninolerans, vanligare än man trott Anneli Ivarsson, epidemiologi och global hälsa, har visat att glutenintolerans (celiaki) är betydligt vanligare hos svenska skolbarn än väntat. Denna överkänslighet mot ett protein i de vanligaste sädesslagen är lätt att bota genom en glutenfri kost men mycket svår att upptäcka.
Så viktiga är blodfetterna Gunilla Olivecrona, fysiologisk kemi, berättar om hur fett transporteras och sönderdelas i blodet. Hon förklarar vad som är det ”goda” och det ”onda” kolesterolet samt varför höga blodfettvärden är farliga och dessutom har blivit vanliga.
Risker på tallriken Göran Hallmans, näringsforskning, sammanfattar debatten om vad som är farligt eller inte i maten med utgångspunkt i sina erfarenheter sedan 1984 i Västerbottensprojektet och Medicinska biobanken. Han beskriver bland annat kampen för symbolmärkning av nyttiga livsmedel, det idag så etablerade nyckelhålet.
Maten och matvanorna: Vad är bäst och blir det rätt? Ingegerd Johansson, cariologi, berättar om matvanor i Norrland utifrån resultat från Västerbottensprojektet. Hur har vårt intag av olika livsmedel förändrats sedan 1980-talet?
Kostrådgivning vid övervikt – främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl, beteendemedicin, summerar vad vi egentligen vet om olika slags kosthållningar för att gå ner i vikt. Lågkolhydratkost ger en snabbare viktminskning än lågfettkost, men åtminstone den mest extrema varianten kan innebära risker på sikt. Dessutom är beteendet och vanorna minst lika viktiga som kosten.
Forskningens Dag har sedan 1998 arrangerats av informationskommittén vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet. Tryckta exemplar av denna bok och några av de tidigare utgivna kan beställas kostnadsfritt från
Medicinska fakultetens kansliUmeå universitet
901 87 UMEÅtel: 090-786 64 65
e-post hans.fallman@adm.umu.se
eller bertil.born@adm.umu.se
De filmade föredragen och boken i pdf-format finns också på
www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/forskningens-dag-2010/
Kontaktuppgifter till de medverkande forskarna finns i
Umeå universitets personalkatalog