NYHET Umeå universitetets fjällrelaterade kurser har gått från exkursionsartad karaktär till att vara stationerad på plats i Abisko naturvetenskapliga station. Från och med i höst är kurserna också baserade på verkliga forskningsprojekt som studenterna deltar i.
Foto: Makoto Kobayashi
– Målet är att undervisa biologistudenter som i framtiden kommer att verka i en värld präglad av omfattande klimatförändringar. Här i Abiskos arktiska miljö får de hands-on erfarenheter av klimatförändringars effekter. De får också förhoppningsvis färdigheter och verktyg att lösa problem som vi inte har svar på i dag, säger Tom Korsman, universitetslektor och prefekt på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Fjällverksamheten vad gäller utbildning vid Umeå universitet flyttade till Abisko från Hemavan i samband med att Climate Impacts Research Centre, CIRC, startade år 1996.
– I och med att rektor beslutade om ett antal miljöutbildningsplatser i Kiruna bestämde sig vår institution för att flytta de kurser som tidigare genomförts huvudsakligen i Hemavans fjällmiljö till Abisko där vi redan hade påbörjat uppbyggnad av forskningsverksamhet genom CIRC. Detta gjordes för att kunna samla vår utbildning och forskning i fjällmiljö och därmed medverka till att bidra till Umeå universitets utbildningssatsning i Kiruna, säger Tom Korsman som var med och drog i gång undervisningen.
Han satt som ordförande i en utredningsgrupp bestående av Annica Hofgaard, då forskningsverksam vid CIRC, två vid den tidpunkten fjällverksamma professorer vid institutionen, Leif Kullman och Lauri Oksanen, samt en representant för Stockholms universitet. Resultatet av arbetet i denna grupp blev bland annat att de tog fram kursplaner för två nya kurser på avancerad nivå.
De fem kurserna som i dag ges i Abisko är Arktisk geoekologi 15 hp (avancerad nivå), Arktiska ekosystem 15 hp (avancerad nivå), Fjällekologi 15 hp (grundkurs, ej nybörjare), Fjällekologi grundkurs 7.5 hp (grundkurs, nybörjare) samt Fjällfloristik 7.5 hp (grundkurs, nybörjare).
Vad är fördelen med att hela kursen läses på plats i Abisko?
– Klimatförändring sker mitt framför ögonen på studenterna, de formulerar problem och tankemönster formas. Detta går inte att ersätta med traditionella föreläsningar.
Nästa steg är nu att skapa en ”forskningsbaserad undervisningsplattform”. Vad betyder det?
– Begreppet innebär att studenterna ska inte bara ta till sig forskning och nya rön genom att lyssna, se och läsa. Genom att delta i riktiga forskningsprojekt är de med och skapar nya kunskaper.
Det är forskaren själv som ansöker om att starta långsiktiga projekt där man kan involvera studenter. Ansökan skickas till Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Tom Korsman, i sin roll som prefekt, tillsammans med studierektor bedömer hur projektet förhåller sig till respektive kurs förväntade studieresultat (FSR). I de fall projektet kan tydligt kopplas till tillämpliga FSR i kursplanen och kostnader för projektets genomförande ryms inom de ekonomiska ramarna för respektive kurs så får projektet starta.
Finns det stort intresse från forskarna att få undervisa här?
– Undervisningen har framför allt varit viktig för meriteringsmöjligheter för de forskare som varit verksamma på plats i Abisko. De har utgjorts av forskare på senior nivå, med meriteringsanställningar (framför allt forskarassistenter) samt doktorander. För ett flertal har denna undervisning därmed utgjort stommen i den pedagogiska meritering som till exempel krävs för en docentur. Intresset för undervisning i Abisko framgår också av antalet ansökningar om att få starta långsiktiga undervisningsforskningsprojekt.
1) Unravelling hydrological and biogeochemical processes at a catchments scale (Reiner Giesler)
2) Importance of herbivores in arctic ecosystems (Johan Olofsson och Keith Larson)
3) Exploring the interactive effects of climate and nutrient availability on arctic vegetation (Maja Sundqvist och Johan Olofsson)
4) Changes to a plant-pollinator network over an altitudinal gradient (Keith Larson och Richard Gill)
5) Tea time for students: long-term decomposition studies in the changing Arctic (Judith Sarneel, Danny Chun Pong Lau och Johan Olofsson)
Redaktör: Ingrid Söderbergh