NYHET Den 7 till 9 april höll International Girls Studies Association (IGSA) sin första konferens vid University of East Anglia i Norwich. Från Umeå universitet deltog en grupp forskare från olika ämnen som är aktiva inom nätverket FlickForsk! Nordic Network for Girlhood Studies vid UCGS.
Bodil Formark, koordinator för FlickForsk! berättar om sina intryck:
– Konferensen var ju den första stora internationella samlingen av fältet, så det var också första gången jag träffade många av de forskare som vi inom FlickForsk mailat med, refererat till och tänkt kring under åren. Kanske är det därför som ett av de tydligaste sinnesintrycken från konferensen är den helt absurda ljudnivån under kaffepauser, luncher och middagar, då nästan 200 människor småpratade ivrigt och lärde känna varandra, berättar Bodil Formark
Under tre intensiva dagar hölls sammanlagt 3 key-notes och 35 sessioner, med ett snitt på 3 presentationer per session. FlickForsk var med och arrangerade ett rundabordssamtal på temat ”Girlhood in the Global North: Towards Comparative Dialogues” tillsammans med Gorbachev Foundation från Ryssland, det finska nätverket Tyttötutkimusverkosto och tidskriften Girlhood Studies. An Interdisciplinary Journal. Avstamp togs i de två geografiskt baserade temanummer som tidskriften hittills gett ut – ett nordiskt och ett post-socialistiskt.
– Att vår session var konferensens enda rundabordssamtalet bidrog nog till att den blev så välbesökt och omtyckt. Det var lite synd att det inte gjorts plats för fler sessioner som till sin form uppmuntrade till dialog mellan forskare och till diskussion om forskningsfältet. Flickforskning är både ett mycket tvärvetenskapligt och förhållandevis ungt fält så det behövs verkligen en diskussion om fältet förklarar Linda Arnell som är doktorand vid Socialt arbete och Genusforskarskolan samt med i styrgruppen för FlickForsk – Det kan vara allt från skillnader och likheter mellan forskning om ung femininitet i olika länder, skillnader i utgångspunkter, oenigheter samt hur fältet skall kunna utvecklas. Jag saknade också bitvis en tydligare kontextualisering av de sociala och politiska omständigheter som påverkar flickors liv och erfarenheter lokalt såväl som globalt.
Från vänster: Heta Mulari (Tyttötutkimusverkosto), Olga Zdravomyslova (Gorbachev Foundation), Claudia Mitchell (Editor in chief, Girlhood Studies. An Interdisciplinary Journal), Linda Arnell (Socialt arbete/GFS), Bodil Formark (UCGS), Ann Smith (Managing Editor GHS-journal), Annelie Bränström Öhman (UCGS).
Bodil Formark funderar vidare om inte en förklaring till känslan bland de nordiska flickforskarna att kontexten ofta blev osynlig och flytande skulle kunna vara att majoriteten av konferensdeltagarna kom från engelsktalande länder såsom Australien, Kanada, Storbritannien och USA:
– Språkfrågan, eller snarare engelskans dominans, var ju ett centralt tema under vårt rundabordssamtal. Och den frågan hänger ju ihop med makt och vilka forskare som känner att de behöver förklara sig. Som svensk kan man ju inte i ett internationellt sammanhang utgå från att någon vet någonting om det svenska samhället. Och då anstränger man sig kanske mer för att kontextualisera sina analyser, men även nyansera de föreställningar som finns om Sverige.
En sak som alla gruppen var odelat positiva till var att det på konferensen gjorts utrymme för andra typer av presentationsformer än den traditionellt akademiska. Att så var fallet beror på flickforskningens historiska kopplingar till ämnen där det utvecklats konstbaserade metodologier såsom exempelvis pedagogik och Media Studies. Annelie Bränström Öhman tog chansen att hålla en presentation tillsammans med sin dotter Amanda Brohman under rubriken “The (Un-)Making of a feminist cool girl: A cross-generational dialogue”:
– Vi försökte medvetet bryta mot den konventionella formen för ett akademiskt föredrag, säger Annelie Bränström Öhman om hennes och dotterns dialog om genus, kroppar och ålder i akademiska och andra kulturella rum. – Dialogformen blev en del av vår explorativa metod och hjälpte oss att öppna perspektivet in mot våra egna levda erfarenheter, som flickor och kvinnor. På samma vis ville vi montera ned hierarkin mellan teori och kultur, genom att låta skönlitterära berättelser och bilder från film och mode stå i förgrunden och bara låta de teoretiska ramarna anas i bakgrunden.
FlickForsk arbetar sedan tidigare med att fördjupa sin samverkan med kultursektorn. I samband med resan till IGSA-konferensen fanns den ambitionen med på ett mycket konkret sätt. Med på resan var nämligen Linda Forsell som är regissör och konstnärlig ledare för scenkonstkollektivet PotatoPotato i Malmö.
– Att vi tyckte det var viktigt att inkludera en av våra samverkanspartners kommer dels ur de samtal som fördes under symposiet ”Telling Embodied Stories: Girlhood, Memory, and Art” i Åbo förra året, dels ur arbetsprocessen med det panelsamtal vi arrangerade med PotatoPotato och Umeå kommun under Littfest, förklarar Bodil Formark och tydliggör att en viktig förutsättning för samverkan är att skapa en förståelse för varandras sektorer då den tillhörigheten villkorar både ens verksamhet och perspektiv på de specifika frågor man samverkar kring,
För Linda Forsell så var det första gången hon besökte en forskningskonferens.
–Utifrån min utgångspunkt som scenkonstnär upplevde jag konferensen som en plats där deltagarna genom fysiska handlingar, verbala berättelser och sina perspektiv på flickan skapade ett slags skådespel som för mig gestaltade hur fältet fungerar, dess begränsningar och möjligheter, beskriver Linda Forsell. – Det jag framförallt tar med mig från konferensen är därför en större förståelse av flickforskningen, men självklart också en massa nya idéer för vår fortsatta samverkan med FlickForsk. Jag känner till exempel en stark lust och entusiasm inför att utbyta metoder och på längre sikt att synliggöra vikten av ett gemensamt och ömsesidigt kunskapskapande mellan akademin och konsten.
Just metod är något som kommer att fokuseras under sommarskolan ”Producing Girlish Knowledge: Nordic summer school on creative methods in girlhood studies and girl work” som FlickForsk är med och arrangerar i Helsingfors i slutet av augusti:
– Under sommarskolan kommer nästa steg att tas vad gäller dialogen både med kultursektorn och olika tjejverksamheter. Extra roligt är att det verkar som att flera av våra nya kontakter kommer att komma berättar Linda Arnell. – Vi från Umeå var ju långt ifrån de enda från Norden vid IGSA-konferensen. Det var tvärtom ganska många nordiska forskare, men också masterstudenter på plats, från exempelvis Östra Finlands Universitet, Högskolan i Lillehammar, Malmö Högskola, Stockholms Universitet, Uppsala Universitet och Mittuniversitetet. Just den goda nordiska representationen stärker ju vårt intryck av att fältet just nu är inne i en stark utvecklingsfas och att det finns massor att göra och utveckla, avslutar Linda Arnell.