NYHET Umeå universitet firar vidare med två dagar av jubileumsföreläsningar. Igår presenterade några av universitetets framstående forskare aktuell forskning om framtidens stora samhällsutmaningar. Idag – tisdag kl. 09.00–14.30 – fortsätter föreläsningarna, som också filmas och går att följa direkt eller se i efterhand via bambuser.com/channel/UmeaUniversitet
– Måndagen bjöd på väldigt intressanta presentationer, som visade på den mycket höga kvaliteten på forskningen vid vårt universitet. Viktiga frågeställningar belystes – alla kopplade till vår tids stora samhällsutmaningar. Det var roligt att så många hittade hit igår, och jag hoppas att ännu fler kommer för att lyssna och ställa frågor idag, säger rektor Lena Gustafsson.
Direkt till tisdagens föreläsningsprogram
Samtal och föreläsningar är en stor del av Umeå universitets jubileumsprogram, och måndagen var alltså inget undantag. Med start tidigt på förmiddagen i Humanisthusets nya och ombonade Vardagsrum fick ett femtiotal intresserade i publiken börja med att lyssna på Lisbeth Lundahl, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Ämnet var den svenska skolan och det ökande problemet med att allt fler misslyckas med sin gymnasieutbildning. Nästan en fjärdedel av landets 25-åringar har ofullständiga slutbetyg från gymnasiet, något som också ökar risken att bli arbetslös, marginaliseras socialt och drabbas av ohälsa.
– För att vända utvecklingen behöver vi till exempel utforma en nationell strategi för specialpedagogiska insatser. Kommuner måste få incitament och möjligheter att planera för insatser, och kunna ge stöd till elever över en längre tid. Dessutom bör karriärvals- och framtidskunskap bli ett kunskapsområde i skolan, säger hon.
Näst på tur var Yngve Gustafson, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, vars föreläsning handlade om olika hot mot det goda åldrandet – depression, undernäring, läkemedelsbiverkningar och ensamhet – hot som måste tas på allvar.
Ett viktigt budskap, menar han, är att fler gamla människor i Västerbotten drabbas av demenssjukdom, depression, höftfrakturer, stroke och har sämre tandhälsa.
– Därför behöver äldre västerbottningar tillgång till mer vård än i södra Sverige. De aktuella nedskärningarna av vårdplatser kommer kunna leda till många onödiga dödsfall i Västerbotten, säger han.
Institutionskollegan Karin Wadell (till höger) och Helena Edlund, MIMS, (till vänster) tog vid under förmiddagen med att föreläsa om Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och typ 2-diabetes.
Ett tydligt budskap var att dessa alltför vanliga sjukdomar kan förebyggas till stor del genom en ändrad livsstil – i korthet gäller: sluta röka, motionera mer och ät nyttigare, mindre kaloririk, mat.
Ytterligare ett aktuellt hot mot vår hälsa är bakteriers motståndskraft mot dagens antiobiotika. Enligt Åsa Gylfe, institutionen för klinisk mikrobiologi, har resistensen ökat betydligt snabbare än många hade förväntat sig.
– Risken finns att vi i framtiden inte kan behandla infektioner med de antibiotika vi har idag. Infektionsrisken kan då också leda till att vi inte kan behandla cancer och operera på samma sätt.
– Men – jag är optimistisk och tror att mycket kommer att hända på området de närmaste åren – både vad gäller forskningen om nya antibiotika och vad gäller åtgärder för att minska onödig användning av antibiotika i världen, säger hon.
Är det alltid kris i befolkningsfrågan? Den frågan ställde sig Gunnar Malmberg från universitetets nya tvärvetenskapliga centrumbildning Cedar. Förr var det aktuellt med befolkningsexplosion och urbanisering, idag är det mycket fokus på migration och flyktingströmmar. En långsam, mer smygande trend är att människor blir allt äldre, något som innebär en ökad försörjningsbörda för den arbetsföra befolkningen. Befolkningsstrukturen är i ständig förändring, menar Gunnar Malmberg, och att på kort sikt påverka hur ser ut idag är svårt.
– För att få de mest gynnsamma effekterna på försörjningsbördan krävs ett det föds fler barn – men en sådan förändring kommer ändå att märkas först om ett halvt sekel! Den svenska försörjningsbördan är tung, men kunde ha varit ännu tyngre om vi inte satsat på en generös invandringspolitik och möjligheter till föräldraledighet och barnomsorg, säger han.
Sista föreläsningen för dagen hölls av Umeå universitets första professor i freds- och konfliktstudier – Anna Jarstad. Under en halvtimme avlivade hon ett antal myter om demokratier, konfliktområden, krig och fred. Vill du veta vilka?
Titta på hennes – och alla andras – föreläsningar på:
bambuser.com/channel/UmeaUniversitet
9.00 Välkommen!
Rektor Lena Gustafsson
09.15 – Efter den svenska PISA-chocken: Förändrad undervisning som medel för ökat lärande
Torulf Palm, universitetslektor, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
10.00 – Grön humaniora i Umeå: Humanistiska perspektiv på lokala och globala miljöutmaningar
Christer Nordlund, professor, Institutionen för idé- och samhällsstudier
13.00 – Molntjänster under huven: Autonoma system hanterar elastiska datorresurser
Erik Elmroth, professor, Institutionen för datavetenskap
13.45 – En medicinerad värld – ekologiska effekter av läkemedel i miljön
Tomas Brodin, forskare, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Moderator: Sverker Olofsson
Plats: Vardagsrummet, Humanisthuset
Redaktör: Camilla Bergvall