Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 11 sep, 2007

Förväntningar styr blicken

NYHET Vad vi tror att vi kommer att få se avgör hur vi tittar på en bild, och våra ögons rörelser påverkar hur bra vi känner igen och minns. Linus Holm vid Umeå universitet har studerat på vilket sätt våra förväntningar styr hur vi betraktar bilder.

Vår synskärpa avtar snabbt ut mot periferin, och för att se omgivningen skarpt måste vi flytta blicken. Det vi fokuserar på lägger vi också oftare på minnet. Därför borde det vara lättare att känna igen en bild om vi tittar på samma detaljer, som när vi första gången såg bilden. Linus Holm vid Umeå universitet har registrerat och jämfört ögonrörelser hos försökspersoner när olika bilder först instuderas och därefter är möjliga att känna igen.

I ett av Linus Holms experiment fick försökspersonerna först lära sig att förknippa ett antal påhittade bynamn (ex. ”Slöhult”) med olika bybilder. I ett senare test presenterades samma uppsättning namn och bilder, men i hälften av exemplen visades namnen till fel bybild. Försökspersonerna tittade mer konsekvent på bilderna i de ”korrekta” kombinationerna. Linus Holm drar slutsatsen att de förväntningar försökspersonerna fick av att först se bynamnet, påverkade hur de tittade på den efterföljande bilden. Han visar också att ju mer likt ögonen rördes vid de två tillfällena, desto större chans hade försökspersonerna att minnas rätt kombination.

Intressant nog verkar också förväntan påverka blicken innan man är medveten om bildens identitet. Några försökspersoner fick titta på fragmenterade bilder av föremål och djur, mot en bakgrund av liknande meningslösa bitar. Åtskilliga sekunder innan försökspersonerna blev medvetna om djurens och föremålens existens, sökte blickarna systematiskt av konturerna på bilderna. Försökspersonerna tittade alltså på föremål och djur som om de hade sett dem långt tidigare. Effekten var oberoende av förhandskunskap – oavsett om försökspersonerna visste att bilden skulle innehålla ett lejon eller inte, tittade de systematiskt efter lejonet innan de medvetet såg det. Linus Holm menar att en möjlig tolkning är att försökspersonerna omedvetet återkallat föremålets identitet, något som i sin tur styrde blicken systematiskt mot konturerna.

Fredagen den 14 september försvarar Linus Holm, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Predicerande ögon föregår återkallning: Visuell igenkänning som hypotesprövning. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal 1031, Norra Beteendevetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor David Melcher, Center of Mind and Brain Sciences, Università degli studi di Trento.

För mer information, kontakta: Linus Holm, institutionen för psykologi Umeå universitet tel: 090-786 79 68 e-post: linus.holm@psy.umu.se

Redaktör: Camilla Nilsson