Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 15 maj, 2007

Fossila skalbaggar kan återskapa klimat och miljöer

NYHET Ett datorprogram med fakta om levande och fossila skalbaggar gör det möjligt att återskapa forntida landskap och klimat, liksom att förutspå framtida. Det nyutvecklade programmet ingår i en ny avhandling i miljöarkeologi från Umeå universitet.

Insekter är mycket känsliga för miljö- och klimatförändringar, och genom att studera insektsfossil kan vi öka vår kunskap om hur miljön och klimatet har förändrats under förhistorien.

– Insekter kan också ge oss information om samspelet mellan människan och dess omgivning, förklarar Phil Buckland, miljöarkeolog vid Umeå universitet. Det använder vi inom miljöarkeologin för att få ny kunskap om forntida människors handlingar.

The Bugs Coleopteran Ecology Package (BugsCEP) är ett nytt datorprogram för analys av fossila skalbaggar från arkeologiska och kvartärgeologiska prover. Programmet har utvecklats av Phil Buckland, som en del av den doktorsavhandling han lägger fram i dagarna. Det är den första avhandlingen från universitetets humanistiska fakultet som innehåller en databas.

– BugsCEP innehåller en databas av ekologi- och spridningsinformation för över 5500 skalbaggsarter, data från i stort sett alla undersökningar som gjorts på fossila insekter i Europa, berättar Philip Buckland.

Programmet har inbyggda verktyg för att återskapa landskap och klimat utifrån fossila eller nutida insekter. Informationen om de fossila skalbaggarna kan med hjälp av BugsCEP användas för att bättre förstå samspelet mellan insekter och naturen, och därigenom också lättare förutspå hur insektsarter kommer att reagera på framtida förändringar i miljön och klimatet, till exempel på grund av växthuseffekten och mänsklig påverkan på deras habitat.

Under åren har arkeologer i Sverige och Storbritannien klassificerat över 5000 skalbaggsarter utifrån deras miljöpreferenser, fakta som samlas i den databas som är integrerad i BugsCEP. Det har skapat underlag för nya statistiska metoder som snabbt kan producera grafer över variationer i miljön.

– Graferna kan användas för att hjälpa förstå hur miljön har ändrats i forntiden, tolka olika arkeologiska lämningar, eller se hur skalbaggar reagerar på nutida miljöförändringar, förklarar Buckland.

BugsCEP kan också skapa grafiska klimatrekonstruktioner från dessa artlistor, och förutse vilka arter som skulle kunna överleva under olika klimatscenarior. Philip Bucklands avhandling beskriver utvecklingen av databasen, metoderna och programvaran. Databasens innehåll beskrivs utifrån sitt relevans för miljö- och klimatforskning. De nyutvecklade metoderna utvärderas i avhandlingen med hjälp av publicerade och nya data om nutida och fossila insekter. Databasen används redan i forskning och undervisning i flera länder och en nordamerikansk version är under utveckling. En ny version med inbyggda karterings- och GIS-funktioner planeras.

Datorprogrammet BugsCEP kan laddas ner från www.bugscep.com/ och finns med i avhandlingen på en CD.

Fredagen den 18 maj försvarar Philip Buckland, institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Development and Implementation of Software for Palaeoenvironmental and Palaeoclimatological Research: The Bugs Coleopteran Ecology Package (BugsCEP). Svensk titel: Utveckling och implementering av mjukvara för forskning inom paleomiljö och paleoklimat: The Bugs Coleopteran Ecology Package (BugsCEP). Disputationen äger rum kl. 10.00 i Lilla Hörsalen, plan 3, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Professor Paul Sinclair, Uppsala universitet.

Philip Buckland är född i Doncaster, uppväxt i Sheffield, England, och flyttade till Sverige 1996 för att studera miljöarkeologi.

För mer information, kontakta gärna Philip Buckland via e-post phil.buckland@arke.umu.se eller mobiltelefon 0738-321 131.

Läs hela eller delar av avhandlingen på  www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1105

Redaktör: Helena Vejbrink