Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 07 jun, 2010

Framgångsrikt lärande kräver vägledning

NYHET Intresset för nätundervisning är starkt inom snart sagt alla utbildningsområden. En form av nätundervisning kallas asynkront textsamtal, där studenterna kommunicerar när det passar med tid och plats. Fungerar denna undervisningsform för studenterna och hur kan lärare stödja processen är frågor som ställs och besvaras i en ny avhandling från Umeå universitet.

– För att asynkrona textsamtal ska vara en framgångsrik undervisningsmetod måste studenterna få insikt i vad de förväntas lära sig och på vilket sätt de kan bidra till varandras lärande genom textsamtalen, säger Monica Liljeström, pedagogiska institutionen vid Umeå universitet.

Monica Liljeströms avhandling bygger på studier av lärande i såväl formella som icke-formella utbildningssammanhang där samarbetslärande varit ett viktigt inslag i undervisningen. Synen på kunskap och lärande i dessa utbildningssammanhang var av sociokulturell natur, vilket innebär att kunskap inte betraktas som något avgränsat som kan överföras mellan en individ till en annan som ska lära sig något. Istället är den som lär medskapare i processer som formar såväl kunskapen som den som lär sig något. Detta synsätt på kunskap och lärande är vanligt i mycket av den forskning som berör undervisning på nätet. I nätundervisning erbjuds studenterna ofta samarbete i form av asynkrona textsamtal i nätkonferenser (ADF) för att deltagarna skall kunna medverka när övriga livsåtaganden medger detta.

Resultaten av studierna tyder på att studenter både kan och vill samarbeta genom asynkrona ”textsamtal” på nätet, men att det krävs att vissa viktiga villkor är uppfyllda. Till sådana förutsättningar hör att sociala band utvecklas i gruppen, men också att de som ska delta i samarbetslärande i form av textsamtal har invigts i de synsätt på kunskap och lärande som finns i den verksamhet där de bedriver sina studier och vilka kunskapskvalitéer som eftersträvas i just detta sammanhang. Detta kan bidra till förståelsen för vad samarbete i text går ut på och på vilket sätt detta har betydelse för deras lärande. Studenter som inte vet vad som förväntas eller förstår på vilket sätt deras samarbete i text kan vara lärorikt, kan lätt bli omotiverade att delta. Även den som tycker att det är svårt att uttrycka sig i ord kan ha svårt att delta i samarbete som sker i form av skrivsamtal. Motivationen kan dock öka när studenterna förstår vad de ska göra, hur det ska göra detta och vilken betydelse detta har för deras kunskapsutveckling. Under sådana förutsättningar tycks bidragen till samarbetslärandet vara av god kvalitet eftersom studenter som vet vad de ska uppnå tycks söka relevant vägledning för ändamålet, till exempel genom att läsa kursböcker, tolka tidigare erfarenheter under utbildningen, konsultera läraren med mera.

I studien dras slutsatsen att lärare måste vara aktiva i textsamtalen. Detta kan vara särskilt viktigt i kursens tidiga skede, för att vägleda studenterna så att de får tillräcklig förståelse för vad uppgiften går ut på, vilket kan säkerställa att bidragen som gruppens lärande bygger på är lämpliga i sammanhanget. Uppgifter som stödjer att gruppen får större kännedom om vad kunskap och lärande i just det här sammanhanget innebär tycks förstå vad de kan bidra med för att samarbetslärandet skall bli av den kvalité som eftersträvas.

Aktiva lärare kan få goda möjligheter till inblick i var studenterna behöver mer ledtrådar för att kunna rikta sina studier mot förväntade studieresultat. Eftersom studenternas förståelse gestaltas i text kan bidragen till textsamtalen avslöja när och vilka typer av stöd och vägledning studenterna kan behöva för att deras studieansträngningar ska baseras på det som är avsett att bidra till den förväntade studiekvalitén.

När det synliggörs vad var och en av gruppmedlemmarna i det textbaserade samarbetet bär med sig för att bidra till att lösa uppgiften, uppstår möjlighet att observera de grunder bidraget vilar på och därmed få chansen att avgöra vilket värde bidraget har i just det här sammanhanget. På så sätt kan textsamtal bidra till ett kritiskt och reflektivt tänkande som stödjer att kvalitén på den kunskap som genereras och distribueras via samtalen motsvarar förväntade studieresultat.

Monica Liljeström försvarar sin doktorsavhandling i pedagogik, Learning text talk online. Collaborative learning in asynchronous text based discussion forums, den 11 juni klockan 10.00 i Hörsal E, Humanisthuset.
Fakultetsopponent är docent Lars Svensson, Institutionen för ekonomi och IT, Högskolan i Väst.

Avhandlingen har publicerats elektroniskt.

Kontaktuppgifter

Monica Liljeström, pedagogiska institutionen
090-7866977