Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 28 maj, 2007

Framväxten av Sveriges första industrikluster

NYHET Historiska etableringar av industriell verksamhet har stor betydelse för senare lokalisering av industri och uppkomsten av industriella regioner, det visar Fredrik Olsson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 1 juni.

Fredrik Olsson analyserar i sin avhandling framväxten av Sveriges första industriella kluster i Mellansverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Detta genom en undersökning av den svenska järnhanteringens lokalisering och produktion från slutet av 1300-talet till 1910.

– Lokaliseringen av svensk järnhantering innefattade en pendelrörelse från 1500-talet till början av 1900-talet, där järnhanteringen inledningsvis var koncentrerad till de centrala delarna av Mellansverige och under framförallt 1700-talet ökade sin etablering i södra och norra Sverige. Under 1800-talet koncentrerades järn- och stålindustrin, tillsammans med den nya verkstadsindustrin till ett industriellt kluster i de centrala och nordöstra delarna av Mellansverige, berättar Fredrik Olsson.

– I den dynamiska utvecklingen finns också en påtaglig kontinuitet då lokalisering bland Sveriges 100 största verkstadsföretag 1931 uppvisade geografiska kopplingar med bruk som anlades under 1600-talets första hälft, fortsätter han.

Avhandlingen visar också att regionen Bergslagen saknar någon tydlig definition och först under slutet av 1800-talet som en större koncentration av industri till det område vi i allmänhet tänker på när vi använder ordet Bergslagen.

Ett annat centralt resultat är att betydelsen av närhet till annan industri och företagare inte är en ny förklaringsfaktor till varför kluster av industri uppkommer och utvecklas dynamiskt. Närhet har även i ett historiskt perspektiv haft en påtaglig betydelse för varför vissa regioner i Sverige uppvisar en mer positiv industriell utveckling än andra. Lokaliseringsförändringar präglas också av en stor tröghet.

– De stora förändringarna inföll i perioder av kraftiga efterfrågeförändringar och teknikskiften i form av ny produktions- och transportteknik. Järnhanteringen var också en central del av den tidiga svenska näringspolitiken. Lokaliseringspolitiken lyckades endast delvis påverka var nya järnbruk anlades Sverige under 1600- och 1700-talen. Industrin avreglerades under 1800-talets första hälft, vilket bidrog till att koncentrationen av industrin kunde påbörjas, berättar Fredrik Olsson.

Sammanfattningsvis påvisar avhandlingens resultat vikten av att betrakta regional utveckling som en process över tid, där regioners gränser är föränderliga utifrån att ekonomiska verksamheter utvecklas och förändras.

Fredrik är uppväxt i Smedjebacken i södra Dalarna. Han har genomgått gymnasieutbildning i Ludvika och har bedrivit sina universitetsstudier i Umeå.

Fredagen den 1 juni försvarar Fredrik Olsson, institutionen för Ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Järnhanteringens dynamik. Produktion, lokalisering och agglomerationer i Bergslagen och Mellansverige 1368–1910. Disputationen äger rum kl 13.15 i sal S205h, Samhällsvetarhuset, Fakultetsopponent är docent Dan Bäcklund, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.

För ytterligare information, kontakta: Fredrik Olsson, Institutionen för Ekonomisk historia Telefon: 090- 786 76 56
E-post: fredrik.olsson@ekhist.umu.se

Redaktör: Frida Fjellström