Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 13 dec, 2007

Från bautasten till bautastor

NYHET Historiens växlande status har påverkat hur ordet bautasten har använts genom tiderna. I en avhandling från Umeå universitet undersöks historien bakom ord bildade med bauta-, från allra äldsta tid i fornisländskan till den moderna svenska användning som följde seriealbumet Asterix från 1970-talet och framåt.

I den senaste utgåvan av Svenska Akademiens Ordlista finns för första gången två uppslagsord på bauta-. Förutom bautasten finns det förstärkande bauta-, som t.ex. i bautastor.

Användningen av ord bildade med bauta- har en lång och omväxlande historia, det framgår av Susanne Haugens doktorsavhandling i nordiska språk. Den visar också på en intressant koppling till historiens växlande status; i perioder då historien har haft hög status har ordet bautasten använts oftare, och det är tydligt att ordet har fungerat som en statusmarkör för användaren.
 

– Historiens höga status under stormaktstiden hade stor betydelse för att ordet bautasten lånades in i svenskan 1664, förklarar Susanne Haugen. Ordet kom då från isländskan via Olof Verelius’ över sättning av Götriks och Rolfs saga.
 

Undersökningen visar att det fornvästnordiska ordet bautasteinn ursprungligen betydde ’sten som är slagen ned i jorden’ eller ’sten rest över en fallen krigare’, två betydelser som kan sammanföras i ’minnessten’. Denna betydelse framträder också tydligt i de medeltida texterna. Likheter mellan svenskan och isländskan bidrog till att ordet uppmärksammades och sedan lättare kunde användas i svenskan.

Under de första dryga hundra åren i svenskan, 1664–1790, användes ordet bautasten trevande, och främst i facklitteratur. Användningen ökade därefter något fram till ca 1900 och ordet förekom även i skönlitteratur. Därefter avtog användningen, men enligt Svenska Akademiens ordlista (1986) har ordets användning ökat under 70-talet och 80-talet. År 1985 finns det första belägget för bauta- som förstärkande förled.
 

– Det beror med stor sannolikhet på seriealbumet Asterix och den populära figuren Obelix som bär på stenarna. Genom alla bilder på stora bautastenar har ordet tolkats just som "stor sten". Troligen är det så bauta- har fått sin funktion som förstärkande förled, säjer Susanne Haugen. Det har visat sig vara användbart i ord som t.ex. bautabokhylla eller bautahurra. På senare tid har bauta också börjat användas som ett fristående ord i betydelsen "mycket stor", t.ex. i uttryck som ”han är bauta”.

Fredagen den 21 december försvarar Susanne Haugen, Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Från bautasten till bautastor. Studier över fornvästnordiska bautasteinn och svenska ord bildade med bauta(-). Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor emeritus Hans Jonsson.
 

För mer information, kontakta gärna Susanne Haugen,
tfn: 090–786 78 99 eller e-post susanne.haugen@nord.umu.se  Ladda ner och läs hela eller delar av avhandlingen på nätet:
www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1460

Redaktör: Helena Vejbrink