Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 08 nov, 2018

Från den egna vreden till den andres empati

NYHET I en ny avhandling vid Umeå universitet visar Valgerður Pálmadóttir hur det finns många innebörder av den feministiska idén om att det personliga är politiskt. Och att detta återspeglas i hur personliga berättelser har spelat olika roller inom den feministiska aktivismen i olika historiska och politiska sammanhang.

I avhandlingen undersöker Valgerður Pálmadóttir hur feminister har förstått idéen om att "det personliga är politiskt" på olika sätt beroende på historisk, politiskt och teoretisk kontext. Hon har undersökt tidsperioden från slutet av 1960-talet då feministiska diskurser gjorde ett stort intåg lokalt liksom på den internationella arenan och tills att den i början av 1990-talet till stor del blev ersatt med en diskurs centrerad kring mänskliga rättigheter.

– Efter att internationell feministisk aktivism anammade språkbruk och strategier baserade på mänskliga rättigheter ändrades fokus från kultiverandet av den egna politiska gemenskapen och identiteten till att mobilisera andras politiska känslor, säger Valgerður Pálmadóttir.

– Det sker en förskjutning från fokus på den egna politiskt motiverade indignationen mot orättvisa strukturer till att försöka väcka andras empati, speciellt aktörer med institutionell och politisk makt.

I sin avhandling har Valgerður Pálmadóttir undersökt och gjort en jämförande läsning av två feministiska folkliga tribunaler som i sin tur är någon slags symboliska rättegångar. Det vill säga "rättegångar" utan juridisk auktoritet, initierade av civilsamhället, med avseendet att väcka uppmärksamhet och höja medvetenhet om olika gruppers utsatthet och kritisera underordning och orättvisor.

Hennes fokus ligger på feministiska idéer om och strategiska användningar av personliga berättelser för feministiskt-politiska ändamål. Frågan om vittnesmålets betydelse i "politiserandet av det personliga" utgör således ett centralt tema i avhandlingen. Med andra ord undersöker hon hur dessa tillämpas som strategi för att mobilisera politiska känslor, som ändras beroende på kontext. Dessutom ändras ramarna inom vilka vittnesmålen yttras anmärkningsvärt mellan de två evenemangen, liksom deras avsedda syfte.

Tribunalerna figurerar i sin tur som fallstudier för undersökandet av den västerländska feministiska aktivismens idéhistoria från slutet av 1960-talet och fram tills mitten av 1990-talet. Detta är en period då idéer om det personliga som politiskt utgjorde en stor del av den feministiska diskursen, fast innebörden av frasen visade sig vara mångtydig och inte så koherent och enkel som slagordet ger sken av.

Fakta

Avhandlingen Perplexities of the personal and the political: how women's liberation became women's human rights finns publicerad digitalt

Kontakt:

Valgerður Pálmadóttir, valgerdur.palmadottir@umu.se, tel. 072-281 11 10

Pressbild

Om disputationen:

Fredag 9 november försvarar Valgerður Pálmadóttir i idéhistoria, Umeå universitet, sin avhandling Perplexities of the personal and the political: how women's liberation became women's human rights.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Samhällsvetarhuset S 213. Clare Hemmings, professor of feminist theory, the Gender Institute, London Scholl of Economics