NYHET Nelson Gekara är det senaste tillskottet bland gruppledarna i laboratoriet för molekylär infektionsmedicin, MIMS. Han kommer från Kenya och älskar nya utmaningar, som Nordens vintermörker, snö och att bygga upp en helt ny forskargrupp i en ny laboratoriemiljö.
Uppvuxen i en liten by nära Viktoriasjön hade han under 1990-talet som 19-åring börjat läsa matematik och datavetenskap vid Jomo Kenyatta University of Agriculture and Technology i Nairobi, Kenya. En tillfällighet gjorde att den unge Nelson lyssnade på en forskares föreläsning om hiv. Det var 10 år efter Luc Montagniers och Robert Gallos upptäckt att hiv var orsaken till aids. Trots att man redan under 1990-talet betraktade aids som den största globala utmaningen inom sjukvården, så rapporterade talaren ändå om många frågor som skulle kunna lösas med förstärkt forskning. Och han övertygade den unge Nelson att infektionsforskning var den väg han ville söka. Men det var först infektionssjukdomar hos nötkreatur som Nelson studerade efter avslutade studier i biokemi. Bara 23 år gammal fort satte han som forskningsassistent vid det väl renommerade International Livestock Research Institute (ILRI) som bedriver forskning om husdjur och betesmark i Asien och Afrika.
– Jag var nyfiken på hur immunsystemet fungerade och studerade framförallt infektioner i nötkreatur orsakade av Trypanosoma och Theileria, parasiter som orsakar sömnsjuka hos nötkreatur. Trypanosoma framkallar även sömnsjuka i människan och Theileria orsakar det så kallade ”East Coast Fever” i djuren. I östafrikanska länder är det dessa två parasiter som är orsaken till de största förlusterna av boskapsdjur men de är också orsak till den så kallade Trypanosomiasis, med hög feber kan leda till att många människor drabbas och dör av sömnsjukan. Vid ILRI forskade jag i projekt som skulle leda till utvecklingen av nya vacciner och diagnosmetoder.
Efter knappa två år som forskningsassistent blev Nelson belönad med utmärkelsen ”outstanding scientific staff”, som forskningsinstitutet ger till de mest framgångsrika medarbetarna. Priset gjorde det möjligt för Nelson att jobba som gästforskare vid djurpatologiska institutionen vid universitetet i schweiziska Bern. – I Bern byggde jag på mina kunskaper om immunförsvarets komplexa funktion. Hos dräktiga kor är immunförsvaret nedsatt eftersom fostret i magen annars skulle avstötas av den dräktiga kons immunsystem. Ett liknande samband finns hos alla däggdjur – även människan. Här väcktes mitt intresse för människans immunförsvar. Jag ville veta vad det är som styr immunförsvaret och vilka molekylära mekanismer som ligger till grund för ett nedsatt immunförsvar och hur ett nedsatt immunsystem ändå kan reagera på infektioner.
Nästa steg för honom blev Helmholtzcentret för infektionsforskning i Braunschweig i Tysk land där han tog ut sin masterexamen och skrev sin doktorsavhandling, som belönades med promotionspriset för cellbiologisk och bio medicinsk forskning 2005.
I somras flyttade Nelson till Umeå och bygger just nu upp sin egen forskargrupp vid laboratoriet för molekylär infektionsmedicin, The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS). Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin vid Umeå universitetet är del av ett nordiskt partnerskap inom molekylär medicin med det europeiska flaggskeppet inom molekylärbiolo gin, European Molecular Biology Laboratory – EMBL. De båda andra nordiska noderna finns vid universiteten i Helsingfors och Oslo. Svens ka Vetenskapsrådet stödjer The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS, med 77,5 miljoner kronor för en femårsperiod. Enligt EMBL-modellen består MIMS av olika forskningsgrupper som leds av unga fram stående forskare. Postdoktorer som rekryteras internationellt får möjlighet att under fem till nio år bygga upp en egen forskargrupp med doktorander och postdoktorer. När Nelson rekryterades i våras fanns redan fem gruppledare på plats och i december kommer nummer sju att etablera sin labbverksamhet. MIMS grupper är knutna till institutionen för medicinsk kemi och biofysik, till institutionen för molekylärbiologi och, som Nelsons labb, till institutionen för klinisk mikrobiologi.
– Det är klart att samarbetsmöjligheterna med EMBL var ett starkt argument för mig att komma hit, säger Nelson. Att initialt slippa lägga all tid och kraft på ansökningar och de första åren enbart kunna koncentrera sig på att bygga upp en egen forskning är otroligt bra. Och Umeås infektionsforskning är ju känd i hela världen.
Nelson är en ”pusselbit” som passar perfekt in i det etablerade forskningslandskapet inom molekylär infektionsforskning vid Umeå universitet. Det fanns fler argument som gjorde att han kom hit. – Jag tycker om nya erfarenheter och utmaningar som man möter i Umeå. Om man bara jämför de ljusa sommardagar där solen aldrig går ner med de mörka iskalla sollösa vinter dagar som jag upplever just nu. Det är en utmaning, men den största utmaningen här är att starta upp min egen forskargrupp. I centrum för Nelsons forskning står inter aktionen mellan värd och sjukdomsframkallande mikroorganismer. Att förstå mekanismerna som ligger bakom en infektion och som möjliggör att olika patogena organismer kan invadera och kringgå en immunreaktion är huvudinriktningen av hans forskning vid MIMS. – Vi vet att immunceller bildar substanser som ska oskadliggöra och avdöda patogena inkräktare, som exempelvis interferon. Men dessa substanser får inte skada våra egna celler. Men hur vet immunceller när det är för mycket? Det är dessa mekanismer jag vill hitta. Och då kan man gå vidare med att hitta nya vacciner.
Som postdoktor vid Helmholtz forsknings center för infektionsforskning i Braunschweig studerade Nelson immunsystemets försvar mot Listeriabakterier, som kan finnas i mjölkprodukter och orsakar blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar befinner sig i riskzonen för att drabbas av listeriainfektioner, som kan bland annat kan leda till missfall hos gravida.
– Det finns mycket som fortfarande är okänt inom området och mer kunskap behövs för att utveckla vacciner. Jag hoppas kunna bidra till utvecklingen av nya vacciner och antibiotika, säger Nelson. Men just nu har han fullt upp med att rota sig i Umeå. Med ett personnummer kommer man in i samhället, kan teckna hyreskontrakt, få bankkonto och eget kontrakt för mobiltelefonen. För Nelson tog det tid att få sitt personnummer och han kan berätta sin egen historia om svårigheterna om att flytta till Sverige och ha ett pass från Kenya. Om han kan tänka sig att återvända någon gång som forskare till Kenya?
– Visst! Landet har så stora problem med infektionssjukdomar. Om jag kunde hjälpa till med mina kunskaper, varför inte! Och då kan jag någon gång vara en inspirerande föreläsare för en ung student vid universitetet i Nairobi, skrattar Nelson.
Namn: Nelson Ong’Ondo Gekara
Åder: 35 år
Familj: Bror i Australien, föräldrar i en by vid Viktoriasjön i Kenya
Fritid: Läser böcker och går ut och roar sig
Läser: ”Freakonomics” (författare Steven D. Levitt och Stephen J. Dubner), ”The GOD Delusion” (författare Richard Dawkins), och ”Inside the Third Reich” (the memoirs of the NAZI armament minister Albert Speers)
Text: Eva-Maria Diehl Foto: Mattias Pettersson & Johan Gunséus
Redaktör: Karin Wikman