NYHET Under samhällsvetenskapliga fakultetens lärardag, den 26 augusti, belystes kvalitetsarbetets betydelse inte minst för studenternas examensarbeten, med ett antal presentationer. Exempel gavs på hur man arbetar för att säkerställa hög kvalitet vid institutioner och i utbildningsprogram och frågan togs upp om hur ett nationellt system för kvalitetssäkring kan utformas.
Ulrika Haake, prodekan, inledde dagen med en presentation av det pågående arbetet med att ta fram ett kvalitetssystem för utbildning vid Umeå universitet. Arbetet kommer att fortgå under större delen av läsåret 2014/15. Den utredning som universitetskansler Harriet Wallberg ska presentera i december kan komma att få stor betydelse för hur det lokala kvalitetsarbetet utformas vid Umeå universitet. Utgången av höstens riksdagsval kan också påverka. Men oavsett vad som händer på riksplanet kommer det lokala kvalitetsarbetet rörande utbildning att fortskrida.
Rolf Zale, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG), beskrev vad man vid EMG ser som förklaringar till att deras utbildningar av UKÄ fick omdömet mycket hög kvalitet. Man har enats om en modell för hur examensarbeten, och även andra individuella skrivuppgifter, ska genomföras. Modellen innebär ett tydliggörande av vilka förkunskaper som krävs för att få skriva utföra sitt examensarbete, vad studenten förväntas göra under själva genomförandet, tydliga tidsramar och betygskriterier.
Maria Hamrin, institutionen för teknisk fysik och elektronik (TFE), presenterade tankegångar om skälen till att man fått omdömet mycket hög kvalitet av UKÄ. Under rubriken ”Mogna studenter ger bra exjobb” lyfte hon fram vad hon såg som framgångsfaktorer. Studenterna arbetar i ”skarpa” projekt vilket ger en färdighetsträning där man också inser värdet av teoretiska kunskaper, man har ett långt drivet studentinflytande som påskyndar studenternas ”mognad” under utbildningen gång, man menar sig ha goda ekonomiska förutsättningar för att bedriva sin utbildning och man har ett fungerande kvalitetsutvecklingsarbete.
Annica Nylander och Cecilia Olsson, institutionen för kostvetenskap, utgick i sin presentation från det faktum att man fått omdömet bristande kvalitet av UKÄ. Den analys man genomfört visade att man måste göra förändringar tidigare i utbildningen. Beslutade revideringar innebär att man har infört ett nytt projektarbete och att man får en tydligare forskningsanknytning. Man har även sett över tidsanvändningen och man visade då det timberäkningsverktyg man använder, TimBer. Man redogjorde även förändringar man gjort av själva examenskursen, bl. a. ett nytt bedömningsprotokoll.
Per-Olof Ågren, Institutionen för Informatik, presenterade institutionens modell för bedömning av examensarbeten. Kursen är inte indelad i moment men den inrymmer fyra delexaminationer; ämnesförslag, själva examensarbetet, presentation och diskussion samt publicering (i DiVA). Examensarbetet bedöms av en betygsnämnd bestående av sex examinatorer. Nämnden fastställer betyg utifrån ett antal fastställda kriterier efter presentation och betygsförslag från föredragande examinator. Man uppmuntrar också till parvis uppsatsskrivande vilket har visat sig ha en betydligt högre genomströmning än enskilt författande.
Gunvor Larsson Abbad, programansvarig för Psykologprogrammet vid Linköpingsuniversitet, utgick i sin presentation från att man av UKÄ fått omdömet mycket hög kvalitet och diskuterade vilka förklaringar som kan finnas till detta.
Hon betonade vikten av att synliggöra roller för både lärare och student. Med begreppet ”studentcentrerat lärande” vill man synliggöra betydelsen av både studentinflytande och studenternas eget ansvar för sitt lärande och sin kunskapsutveckling.
Åsa Kettis, utvärderingschef vid Uppsala universitet och ledamot i SUHF´s expertgrupp för kvalitetsfrågor, presenterade SUHF’s ställningstagande i fråga om nationellt kvalitetssystem för högre utbildning. Expertgruppen har föreslagit en kvalitetsmodell som (1) bygger på ett starkt mått av ägarskap och ansvarstagande från lärosätenas sida, (2) är både kontrollerande och utvecklingsinriktat, (3) underlättar diversifiering av utbildningsutbudet och som (4) har internationell legitimitet. Den första punkten skulle innebära att det enskilda lärosätet kan få en självgranskningsrätt, vilket skulle förutsätta att man har ett väl utvecklat kvalitetssystem för granskning och bedömning av de egna utbildningarna.
Nu fortsätter dialogen framöver på alla nivåer. Hur Umeå universitets kvalitetssystem slutligen utformas kommer förhoppningsvis att klarna i början av 2015, när vi fått klart för oss vad universitetskanslers utredning mynnar ut i.
Dagen var mycket välbesökt och uppskattad.
– Mycket bra program som var både översiktligt och konkret, hördes från deltagare.
Redaktör: Maja Bonta