Från Nato till landsbygd – många perspektiv på årets Perspectives
NYHET
Det var fullsatt i Rotundan på Umeå universitet då årets Perspectives samlade forskare, samhällsaktörer och näringsliv för att diskutera geopolitisk och ekonomisk osäkerhet. Perspectives är en årligt återkommande konferens- och eventserie som utforskar olika perspektiv på aktuella ämnen och i år fick publiken fick ta del av allt från OECD:s syn på Sveriges statsskuld till kulturens stora betydelse som budbärare i svåra tider.
Niklas Eklund, professor i statsvetenskap och föreståndare för Europeiska CBRNE-centret, var förste talare på Perspectives 2025 inför ett fullsatt Rotundan på Umeå universitet. Foto: Per Melander
– Vi har en tänkbar konflikt mellan att investera i militär upprustning när vi även behöver spendera pengar på civil upprustning för att stärka försvarskraften, som till exempel viktig infrastruktur, påpekade Niklas Eklund, professor i statsvetenskap och föreståndare för Europeiska CBRNE-centret, som var först ut på talarlistan efter att publiken hälsats välkomna av Patrik Danielsson, prorektor vid Umeå universitet och moderator Elin Leyonberg, kommunikatör vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum).
I publiken fanns representanter från bland annat Umeå kommun, Skellefteå kraft, Polarbröd, Uminova Holding, Komatsu Forest, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, OECD, Samforma, Pro&Pro och Algoryx, för att bara nämna några. Niklas Eklund gav i sitt inledande anförande under rubriken ”Natomedlemskapet och den nya geopolitiken” flera andra exempel på utmaningar med Natomedlemskapet som samhället måste adressera framåt, till exempel vilken roll landsbygden kommer att spela i händelse av en upptrappad konflikt.
Viktiga landsbygdsfrågor
Landsbygdsfrågor var också i fokus när Veronica Strandh, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, talade under rubriken ”Civilsamhällets kraft – lokal beredskap i en osäker tid”.
Veronica Strandh, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, gav exempel från Jämtland och Härjedalen där lokala trygghetspunkter fungerar som nav för information och service vid störningar. Foto: Per Melander
– Motståndskraft kan inte bara kretsa runt hot och risker, det handlar också om att identifiera lokala resurser och styrkor. Det finns till exempel ofta en outnyttjad kunskap och engagemang i våra landsbygder, berättade Veronica Strandh bland annat.
Efter hennes anförande var det dags för ett panelsamtal mellan Lennart Eriksson, bataljonschef för Västerbottensbataljonen inom Hemvärnet, Magnus Hansson, beredskapsdirektör Länsstyrelsen Västerbotten och Andrea Kickinger, beredskapssamordnare på Region Västerbotten.
De båda senare, som representerade offentlig sektor, pratade mycket om att den civila beredskapen behöver höjas men att försvarsviljan nog är relativt stark redan nu. Lennart Eriksson från Hemvärnet berättade om hur deras uppgift delvis förändrades med Natointrädet när Sveriges gräns blev mindre viktig och Natos yttre gränser desto viktigare.
En panel bestående av från vänster Andrea Kickinger, beredskapssamordnare på Region Västerbotten, Lennart Eriksson, bataljonschef för Västerbottensbataljonen inom Hemvärnet samt Magnus Hansson, beredskapsdirektör Länsstyrelsen Västerbotten diskuterade hur deras organisationer förbereder sig för olika kriser. Hela Perspectives 2025 leddes av moderator Elin Leyonberg, kommunikatör vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum), vars rygg vi ser i bilden. Foto: Per Melander
Andrea Kickinger fick även en fråga från en i publiken, som själv kommer från Ukraina, hur förberedd vår sjukvård är på att ta emot stora antal skadade om vi skulle råka ut för samma sak som Ukraina?
– Masskador är ett av de områden vi prioriterat för att säkerställa kompetensen inom området och det finns utbildningar om så kallad krigskirurgi, men det handlar inte heller bara om det eller att bygga buffertlager, det är större än så. Vi behöver kunna samverka med övriga aktörer i samhället och all övrig sjukvård kan heller inte avstanna i händelse av en konflikt, förklarade Andrea Kickinger bland annat.
De ekonomiska hoten
Efter fikapausen var det dags att blicka mot de ekonomiska hoten och Tomas Sjögren, professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, inledde med att tala om hur bland annat tullarna, den ökade protektionismen samt växande statskulder och en eventuell AI-bubbla skapar en stor ekonomisk osäkerhet just nu.
Nästa på tur var Erik Frohm, som är ekonom och policyrådgivare vid den internationella Organization for Economic Co-operation and Development, mer känd som OECD.
– För att skapa utrymme för nästa kris, för det kommer alltid nya kriser, talar vi med våra medlemsländer om att få ordning på statsfinanserna, se till att inflationsmålen hålls och arbeta för lägre handelshinder samt se till att pensions- och skattesystem är välfungerande, summerade Erik Frohm som följdes av en panel med Karin Bodin, vd Polarbröd och Mats Bergman, rektor Handelshögskolan vid Umeå universitet, samt Annelie Persson, brand & global communication manager på Komatsu Forest.
Karin Bodin berättade bland mycket annat om hur Polarbröds hållbarhetsarbete kan sammanfalla med Natos intresse eftersom båda parter vill ha en fungerande järnväg medan rektor Mats Bergman talade om att han har ett forskningsprojekt om offentlig upphandling tillsammans med forskarkollegor i Kiev i krigets Ukraina.
– Trots att de befinner sig i brinnande krig måste offentlig upphandling fungera, och även forskningen om detta rullar faktiskt på, vilket förstås är ett tecken på ett samhälles stora resiliens i krigstider, berättade Mats Bergman.
Pandemin gav viktiga lärdomar
Anneli Persson från Komatsu Forest berättade bland annat om hur svårt det kan vara att säkra leveranskedjor vid kriser även om hon menar att de lärde sig massor under pandemin som de kommer att ha nytta av framåt.
Slutligen var det kulturens tur att ta plats i form av musikern och författaren Viktor Krutrök som påminde om kulturens roll i kris och beredskap.
– Kultur är en budbärare i både goda och svåra tider. Den ger röst åt dem som står längst bort från makten och skapar gemenskap, förklarade Viktor Krutrök och citerade även nyligen bortgångne Ted Ströms sång ”Du och jag” innan han sjöng och spelade två melodier som avslutning på en innehållsrik förmiddag i ett fullsatt Rotundan.
– Musik och sång är bra sätt att skapa samhörighet, stärka demokratin och bidra till integration och gemenskap, oavsett om det är på en hembygdsgård, en pub eller en fotbollsmatch, menade sångaren och författaren Viktor Krutrök, som avslutade årets Perspectives. Foto: Jakob Mjöbring