"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2010-02-19

Fyra propositioner som påverkar

NYHET Som på ett snöre kommer de, fyra regeringspropositioner med stor betydelse för högskolevärlden. Det handlar om studieavgifter, ny lärarutbildning, ett kvalitetssystem kopplat till resursfördelning och lärosätenas självständighet.

De har varit aviserade länge, många trodde att några skulle komma innan jul och nu när du läser detta har förmodligen åtminstone de två första presenterats.

Beslutet att ta ut studieavgifter och anmälningsavgifter från studenter utanför EU och EES från höstterminen 2011 kommer att påverka tillströmningen av internationella studenter. Universitetsdirektör Lars Lustig befarar att det får en negativ inverkan.
– Anmälningsavgifterna tycker jag är bra för de kommer att få till följd att vi slipper hantera en mängd oseriösa ansökningar. Men studieavgifterna tror jag inte gynnar internationaliseringen. Det är också det svar som universitetet lämnat i remisser och andra offentliga uttalanden. I Danmark minskade antalet studenter kraftigt när man införde avgifter. Frågan är hur det kommer att slå här, både när det gäller olika lärosäten och utbildningar.

Stipendiesystemet som ska utjämna obalansen kommer inte att ha någon större inverkan eftersom det som det i nuläget endast omfattar 500 stipendier för hela landet.

Läs mer om studieavgifter i Aktum nr 1, 2010: Studieavgifter – en utmaning

Kunder och konsumenter

Finansdepartementet har redan räknat med att minska Umeå universitets tilldelning, med 6 miljoner kronor under 2011 vilket växer till 12 miljoner följade år eftersom universitet då har två terminer med betalade studenter.

Lars Lustig menar att minskningen av takbeloppet inte är något större problem utan att det är mer bekymmersamt att det kommer att ställas helt andra krav, som i sin tur kan vara kostsamma, när studenterna betalar för sin utbildning.
– Om en betalande student anser att den inte fått vad den ska ha kan universitetet då bli återbetalningsskyldigt? Som betalande kunder faller de under konsumentlagstiftningen.

Konsumentlagstiftningen är betydligt hårdare i Sverige än i många andra länder. Ett scenario av oändliga juridiska processer och en kader av universitetsjurister växer fram i tankarna.

Lärarutbildningen ska reformeras – igen

Umeå universitets tidigare rektor Sigbrit Franke presenterade i december 2008 en utredning som till stora delar förväntas ligga till grund för propositionen.

Utredningen föreslår bland annat en lärarutbildning med en gemensam utbildningsvetenskaplig kärna och ett antal tydliga inriktningar. Två nya yrkesexamina, grundlärare och ämneslärare, föreslås ersätta den nuvarande lärarexamen. Detta innebär att samtliga universitet och högskolor som vill bedriva lärarutbildning kommer att få ansöka hos Högskoleverket om rätt att utfärda de nya examina.
– Propositionen kan innebära att vi måste fundera vilken typ av lärarutbildning vi ska driva i framtiden. Om vi ska fortsätta att vara breda eller om vi ska renodla våra utbildningar. Lärarutbildningen i Umeå har jobbat under ett stort förändringstryck under många år så skulle man få önska något för deras del nu så skulle det vara arbetsro, säger Lars Lustig.

Kvalitetsbedömning – motverkar breddad rekrytering?

Ett nytt kvalitetssystem för utbildningarna med koppling till resursfördelning har också aviserats. Modellen påminner om den man införde för forskningsanslag. Enligt förarbetet ska kvaliteten bedömas genom att jämföra resultaten av studenternas lärande med de uppställda målen för utbildningen. Mätningen sker genom en "peer review- granskning”. Studenternas lärande bedöms bland annat genom bedömningar av kvaliteten på examensarbeten men man ska också fånga upp studenternas egna åsikter. Resultatet ska ligga till grund för en del av de resurser som fördelas till respektive lärosäte.
– Man pratar om att cirka tre procent, motsvarade en halv miljard kronor för hela sektorn, kommer att fördelas enligt modellen. En viktig fråga är givetvis om det blir nya pengar eller om det handlar om en omfördelning, konstaterar Lars Lustig.

En fråga som många också ställer är om systemet inte snarare mäter studenternas studievana och kapacitet som de har med sig redan när de kommer till högskolan. Detta skulle då missgynna de som satsar på breddad rekrytering.
– Samtidigt är dagens system som att gå in på en restaurang och bedöma kvaliteten på maten genom att fråga kocken vilken utbildning han eller hon har och vilka redskap de använder utan att smaka på maten. Men frågan är om förslaget på det nya systemet kommer att kunna ge en rättvisande bild och gå att genomföra, säger Lars Lustig.

...och så autonomi

Slutligen kommer då den så kallade autonomipropositionen som verkar vara den som mest kommer att skilja sig från den förevarande utredningen. Remisspromemorian utgår, till skillnad från utredningen, från att universitet och högskolor även fortsättningsvis ska vara statliga myndigheter under regeringen, men att viss avreglering ska ske i högskoleförfattningarna. Detta innebär att universitet och högskolor inte heller kommer att bli egna juridiska personer, utan fortsatt en del av staten.

Redaktör: Carina Dahlberg