NYHET Ett primärvårdsprogram med intensiv livsstilsmodifiering ökar motivationen för fysisk aktivitet och leder till lägre midjeomfång, bättre blodtryck, högre fysisk kapacitet och minskar antalet besök hos distriktsläkare. Det visar Margareta Eriksson i den avhandling hon försvarar 16 april, där hon studerat patienter vid en vårdcentral i Boden, Norrbotten. Disputationen äger rum vid Sunderby sjukhus.
Avhandlingen visar i att ett grupprogram för ändrade matvanor och ökad fysisk aktivitet leder till bestående förbättringar i flera viktiga riskfaktorer. Studien genomfördes vid Björknäs vårdcentral i Boden, där medelålders patienter med risk för hjärt-kärlsjukdom erbjöds deltagande i ett intensivprogram under tre månader följt av glesare gruppträffar under tre år. De 151 personerna fördelades slumpmässigt till antingen en grupp med fysiska träningspass under ledning av sjukgymnast samt kostrådgivning via dietist eller till en kontrollgrupp som endast fick rådgivning vid ett tillfälle. Vid gruppträffarna stöttades deltagarna att hålla fast vid en hälsosammare livsstil.
Uppföljningen efter tre år visar att midjemåttet i genomsnitt minskade med 2,2 cm, det systoliska blodtrycket (det högre värdet) med 5,1 mm kvicksilver och det diastoliska blodtrycket med 1,6 mm jämfört med kontrollgruppen. Deltagarna i behandlingsgruppen rapporterar ökad motivation för fysisk aktivitet och statistiskt säkerställda ökningar av både träningstid och total fysisk aktivitet. Syreupptagningsförmågan förbättrades med 5 procent medan en försämring med 5 procent noterades i kontrollgruppen. Mer än hälften av rökarna i behandlingsgruppen slutade röka. Dessutom besökte deltagarna i behandlingsgruppen mer sällan distriktsläkaren på vårdcentralen under de 3 år studien pågick.
Resultatet visar att det är möjligt i svensk primärvård att utan nämnvärt resurstillskott få betydelsefulla förbättringar i risken för hjärt-kärlsjukdom genom sjukgymnastledda gruppträningar och uppföljningar. Effekterna på blodtrycket motsvarar cirka 15 % minskad risk att insjukna och avlida i hjärtinfarkt och cirka 20 % minskad risk för stroke.
Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stora delar av befolkningen löper ökad risk för hjärtinfarkt och stroke på grund av högt blodtryck och kolesterol, bukfetma och nedsatt fysisk arbetskapacitet. Finländska och amerikanska studier visar att stora och resurskrävande intensiva program för att förändra matvanor och motionsvanor över lång tid leder till klara förbättringar. Det har varit oklart om sådana program kan tillämpas i en vardaglig primärvårdsmiljö.
För mer information, kontakta sjukgymnast Margareta Eriksson vid Björknäs vårdcentral, Boden på: telefon 0921-660 56 mobiltelefon 070-668 41 01, 070-301 11 06
eller e-post margareta.eriksson@nll.se, alternativt ma.el.eriksson@telia.com
Fredagen den 16 april försvarar Margareta Eriksson, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik, Umeå universitet samt Utvecklingsenheten primärvård vid Norrbottens läns landsting, Luleå, sin avhandling med titeln ”A 3-year lifestyle intervention in primary health care: effects on physical activity, cardiovascular risk factors, quality of life and cost-effectiveness”.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Aulan, Sunderby sjukhus. Fakultetsopponent är professor Mai-Lis Hellenius, Karolinska institutet.
En sammanfattning av avhandlingens innehåll kan läsas på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-32765Hela avhandlingen kommer att publiceras där när upphovsrätten så tillåter.
Redaktör: Bertil Born