Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 03 okt, 2007

Gemensamma diskussioner ger bättre matematikundervisning

NYHET Både nationella och internationella undersökningar visar att svenska elever presterar allt sämre i matematik. Eva Taflin, Umeå universitet, anser att situationen kan förbättras med mer gemensamma matematiska samtal och mindre enskilt läroboksarbete.

Senare års forskning poängterar att läraren har en central roll för vad elever lär sig. Det är därför viktigt att läraren är medveten om sin betydelse för att elever ska få lust till lärande och få känna tilltro till sin egen förmåga. Eva Taflins förhoppning är att den avhandling som hon lägger fram den 19 oktober ska inspirera och stötta de lärare som vill utveckla sin undervisning i matematik.

Genom undervisning med matematiska problem anser hon att elever kan få uppleva en mer varierad och utmanande undervisning. Hon poängterar att det är viktigt att eleverna får lösa matematikproblem på många olika sätt.
– Jag skulle vilja se att lärare arbetar som en dirigent då de utmanar och leder sin orkester, säger Eva Taflin.

Hon ger i sin avhandling exempel på hur lärare kan ge sina elever möjlighet att lära sig matematik via noggrant utvalda problem, så kallade rika problem. Ett sådant problem är uppbyggt i olika steg, kan lösas på olika sätt och avslutas med att eleverna själva får formulera ett eget problem.
– Det viktiga är inte resultatet. När man använder sig av rika problem handlar samtalet om att redovisa så många olika matematiska idéer som möjligt och inte ”vad fick du för svar?”, förklarar Eva Taflin.

Fyra klasser har följts under tio problemlösningslektioner var under deras tre år på högstadiet. Bland annat har Eva Taflin analyserat fyra lärares olika insatser i samband med att de planerade och genomförde varsin lektion kring ett och samma rika problem. Det visade sig till exempel vara betydelsefullt hur läraren formulerade problemet, anpassade det och presenterade det för eleverna. Det var också viktigt att läraren i förväg var väl förberedd på elevernas tänkbara lösningar och matematiska idéer.

För att undersöka när de olika matematiska idéerna uppkom delades lektionerna in i olika faser och de olika idéerna noterades. Så fort en matematisk idé behandlades tolkades detta som ett möjligt tillfälle till matematiklärande. Det visade sig att sådana tillfällen uppkom under alla lektionens faser.
– Läraren måste själv också vara nyfiken och vilja lära sig hur eleverna löser problem annars går det inte att förvänta sig att eleverna ska vara nyfikna på lärarens och kamraternas idéer, säger Eva Taflin.

Fredagen den 19 oktober 2007 försvarar Eva Taflin, Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Matematikproblem i skolan - för att skapa tillfällen till lärande”. Disputationen äger rum på Högskolan Dalarna, Campus Lugnet, kl. 10.00 i sal Fö 5. Fakultetsopponent är professor Ole Björkqvist, Åbo Akademi, Finland.

För mer information, kontakta: Eva Taflin Telefon: 023-778237, 20791, 0768-542499
E-post: evat@du.se

Redaktör: Karin Wikman