Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 10 mar, 2014

Genanalys och markörer i blodet kan avslöja prognosen vid akut skallskada

NYHET Den totala mängden av olika hjärnskademarkörer under de första tre dygnen efter en traumatisk skallskada ger goda förutsättningar att bedöma skadans svårighetsgrad och även patientens prognos. Det visar neurokirurgen Zandra Olivecrona vid Umeå universitet i sin avhandling.

Svår skallskada är den vanligaste traumatiska orsaken till sjukdom och död i Sverige. Vid Neurokirurgiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, behandlas patienter med svår traumatisk skallskada med så kallad intrakraniellt tryckstyrd terapi. Det är en behandling som baseras på en aggressiv neurokirurgi och användning av fysiologiska principer för att kunna optimera mikrocirkulationen i hjärnan och därmed minska risken för sekundära hjärnskador.

Trots allt mer sofistikerade läkemedel, diagnostiska instrument och teknologiska hjälpmedel, såväl intensivvårdsmässigt som kirurgiskt, är det fortfarande mycket svårt att tidigt efter skadan ge patienten och dess anhöriga en prognos vad gäller kvarstående funktionsbortfall, med mera. Genom att studera en så kallad allelvariant i en gen, olika biomarkörer, bilddiagnostik och nivåer av hormoner i blodet under det akuta skedet efter en skallskada, har Zandra Olivecrona i sitt avhandlingsarbete försökt att angripa detta problem.

Förekomsten av en genetisk variant, den så kallade APOE ε4-allelen, har diskuterats kunna ge ett sämre utfall vid svår traumatisk hjärnskada. Zandra Olivecrona har visat att förekomsten av denna allel var vanligare hos patienter med dåligt utfall i jämförelse med de som hade ett bra utfall, tre månader efter skadan. Däremot sågs ingen skillnad mellan grupperna vid 12 respektive 24 månader. Därför bidrog förekomst av den aktuella allelen i sig inte till möjligheten att ge en prognos vid svår traumatisk hjärnskada.

Studierna visar dock också att förekomst av den aktuella allelen är kopplat till högre nivåer av biomarkörerna S-100B och i vissa fall även NSE, i blodet, i jämförelse med individer som inte har allelen. Dessutom kan det högsta intrakraniella trycket och det så kallade genomblödningstrycket i hjärnan kopplas till dessa biomarkörer.

– Den sammantagna bilden med förekomst av den aktuella allelen och tryckvariationerna i hjärnan gör att markörerna NSE och S-100B kan användas för att förutsäga risken att avlida efter en traumatisk skallskada, säger Zandra Olivecrona.

Så kallade neuroendokrina rubbningar har också förknippats med negativa resultat både i den akuta och kroniska fasen efter svår skallskada. Detta anser Zandra Olivecrona understryker behovet av att identifiera hormonbrister, för att optimera patientens återhämtning efter en skallskada, förbättra livskvaliteten och undvika de långsiktiga negativa konsekvenserna av obehandlad underproduktion av hypofyshormoner.

– Vi har visat att det sker kraftiga förändringar av hormonnivåerna i blodet under det akuta skedet efter en skallskada. Låga kortisolnivåer var vanligt men inte statistiskt kopplat till ett dåligt utfall. Samtidigt kunde lägre nivåer av könshormoner liksom högre nivåer av tyroideahormoner i det akuta skedet kopplas till ett bättre utfall efter skadan, säger Zandra Olivecrona.

Zandra Olivecrona kommer från Stockholm och gick läkarutbildningen på Karolinska institutet. Hon blev specialist i neurokirurgi 2013. Zandra Olivecrona kan nås på:Telefon: 090-785 26 76
E-post: zandra.olivecrona@neuro.umu.se

Zandra Olivecrona, institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet, har försvarat sin avhandling med titeln: Hormoner, biomarkörer, genetik och prognostisering av patienter med svår traumatisk skallskada. (Engelsk titel: Hormones, Biomarkers, Genetics and Prognostication of Patients Suffering Severe Traumatic Brain Injury.)Opponent: Elisabeth Ronne-Engström, professor, överläkare, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Huvudhandledare: Lars-Owe Koskinen.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Redaktör: Mattias Grundström Mitz