Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Genetiska varianter bidrar till risken för stroke

NYHET Ett samspel mellan en genetisk faktor och höjda nivåer av blodfetter ökar risken för stroke, visar Per-Gunnar Wiklund i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 20 januari.

Stroke är en folksjukdom, ca 30 000 personer insjuknar årligen i Sverige. Bakom risken att drabbas ligger ett samspel mellan kända riskfaktorer (t.ex, högt blodtryck, diabetes, rökning och ålder), faktorer i miljön och omgivningen samt genetiska, ärftliga faktorer.

Det genetiska inflytandet på risken att insjukna är begränsat på individnivå, det har beräknats vara något mindre än t.ex. den riskökning som rökning medför. Sett till hela befolkningen, och för att öka förståelsen av sjukdomsmekanismerna vid stroke, kan å andra sidan de genetiska faktorerna ha stor betydelse.

I norra Sverige finns förutsättningar att studera genetiska aspekter på stroke. Befolkningen har sitt ursprung i ett begränsat antal anfäder och det finns geografiskt definierade populationer som är genetiskt homogena. Deltagandet i stora folkhälsoprogram, framför allt MONICA-studien och Västerbottensprojektet, är högt vilket inneburit att förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar och deras riskfaktorer i Norrbottens län och Västerbottens län är väl beskrivna. Till grund för avhandlingen ligger två prospektiva fall-kontrollmaterial (totalt 386 fall och 775 kontroller) och 56 familjer (117 strokefall) som samlats in via befintliga register och Medicinska Biobanken.

Undersökningarna av de invånare i de båda nordligaste länen som deltagit i MONICA-studien och Västerbottensprojektet och senare drabbats av stroke visar att det finns en variant i en gen som påverkar blodets tendens att bilda blodproppar. Den kan påvisas hos ca en tredjedel av befolkningen, men det var framför allt en grupp som dessutom hade förhöjda nivåer av blodfettet triglycerider som löpte ökad risk för stroke. Riskökningen är måttlig, men det intressanta är samspelet mellan den påverkbara blodfettsrubbningen och den medfödda genetiska varianten. Det kan alltså finnas en grupp människor där det är speciellt viktigt att behandla förhöjda triglyceridnivåer för att förebygga stroke.

Ett annat perspektiv på genetikens roll vid stroke kan fås genom att undersöka personer i familjer där flera individer har drabbats. Syskonpar, där båda haft stroke, och deras anhöriga har svarat på enkäter samt lämnat blodprov. Med s.k. kopplingsanalys identifierades då en genetisk faktor i ett avsnitt av en kromosom (nr 5) som påverkar risken för stroke. Avsnittet innehåller flera gener och dessa fynd i kombination med liknande fynd från Island stärker bevisen för att det finns en ärftlig faktor som ökar benägenheten för stroke. Det fortsatta arbetet i forskningsgruppen inriktas nu på att identifiera denna hittills okända faktor.

Per-Gunnar Wiklund är överläkare och doktorand vid enheten för medicin, tel. 090-785 28 31, e-post: pg.wiklund@medicin.umu.se

Avhandlingen läggs fram fredagen den 20 januari vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin och har titeln Genetic aspects of stroke - Association and linkage studies in a northern Swedish population. Disputationen äger rum i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är prof. Alun Evans, Belfast, UK.

Redaktör: Hans Fällman