Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 14 sep, 2021 Uppdaterad: 13 sep, 2021, 16:10

Gensax öppnar möjlighet angripa fettlever

NYHET En särskild gen är inblandad i bildandet av folksjukdomen fettlever. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Upptäckten öppnar för forskning om framtida behandlingar. Den blev möjlig tack vare den så kallade gensaxen som belönades med nobelpriset i kemi 2020.

Text: Ola Nilsson

– Upptäckterna ger en spännande nya möjligheter att bättre förstå fettmetabolismen och även att förstå en speciell gens roll i uppkomsten av cancer, säger Carl Herdenberg, doktorand vid Umeå universitet.

Upptäckterna ger spännande nya möjligheter

Omvandlingen till fett i kroppens celler styrs till stor del av gener. Den grupp av gener det här är fråga om heter LRIG. Dess betydelse för att reglera fett i kroppen sträcker sig långt tillbaka genom evolutionen. Redan den urgamla masken Caenorhabditis elegans som forskarna studerat använder LRIG för att lagra fett. LRIG-familjen består av generna LRIG1, 2 och 3.

I sin avhandling vid Institutionen för strålningsvetenskaper visar Carl Herdenberg att varianter av LRIG1 är kopplade till en ökad kroppsmassa men samtidigt mindre risk för typ2-diabetes. Detta beror på hur fettcellerna ser ut, där små fettceller har samband med bättre metabol hälsa. Den LRIG1-genvariant som ungefär 30 procent av befolkningen bär på ger fler men mindre och metabolt effektivare fettceller.

Läkemedel saknas

Fettlever är en av de vanligaste leversjukdomarna i världen och drabbar ungefär var fjärde person. Det finns en stark koppling till diabetes och fetma, och fettlevern kan utvecklas till allvarligare tillstånd som skrumplever. Idag saknas läkemedel mot fettlever.

I försök med möss kunde Carl Herdenberg och forskargruppen se att möss som saknade genen LRIG3 var skyddade mot fettlever under musens medelålder, dessutom utan att man kunde se någon ökning av andra sjukdomar. Det ger hopp om att man skulle kunna ta fram läkemedel som är riktat mot LRIG3 för att behandla fettlever, med liten risk för biverkningar.

Forskarna kunde också se att ett protein, netrin-1, motverkar LRIG:s funktion och hämmar fettomvandling i celler. Detta kunde man se tack vare att använda gensaxen CRISPR/Cas9 som upptäcktes av Emmanuelle Charpentier under hennes tid i Umeå och gav 2020 års nobelpris i kemi.

Fort från upptäckt

– Det är fantastiskt hur fort det har gått från upptäckten av gensaxen tills vi har kunnat använda den i vår forskning. Kanske kan den därmed också snart leda fram till behandling av folksjukdomar, säger Carl Herdenberg.

Fortsatt forskning ska närmare klargöra mekanismerna bakom LRIG:s påverkan på fettackumulering med hopp om att kunna utveckla läkemedel mot sjukdomar som diabetes och fettlever.  

Eftersom metabola sjukdomar är så pass vanliga och ger stora konsekvenser för individ och samhälle finns ett stort behov av att hitta nya behandlingar. De signalvägar som har studerats i avhandlingen har inte tidigare använts för behandling av dessa sjukdomar.

Till avhandlingen

Kontakt

Carl Herdenberg
Doktorand (tjänstledig)
E-post
E-post
Telefon
090-785 28 45