NYHET
Går det att hantera genteknikfrågan på ett rationellt sätt? Är det användarna av gentekniken som bäst kan bedöma den eller är den något alla kan ha en uppfattning om? Frågorna har legat i botten på diskussioner som förts inom svenska statliga utredningar om gentekniken under 1980- och 90-talen, och som analyseras i en ny idéhistorisk avhandling.
Sedan den moderna gentekniken var ny i början av 1970-talet och fram till idag, har den varit föremål för kontroverser i samhället. Temperaturen på genteknikfrågorna har återkommande skjutit i höjden som ett resultat av ständigt nya innovationer och tillämpningar. - En politisk respons för att återta kontrollen över teknikutvecklingen, har varit att tillsätta statliga utredningar, säger idéhistoriker Jenny Eklöf. De har i många fall utgjort förarbeten till det som sedan resulterat i den svenska gentekniklagstiftningen.
Jenny Eklöf demonstrerar i sin doktorsavhandling hur frågor som rör genteknikens risker och etiska dimensioner har sammanvävts med föreställningen om hur relationen mellan vetenskap och politik bör se ut. I vilken utsträckning är det exempelvis politikens uppgift att helt förbjuda vissa potentiellt riskabla försök eller experiment, och när kan dessa avvägningar överlämnas till forskningssamhället? Kan etiska normer formuleras på grundval av allmänhetens uppfattningar eller bör de föregås av en professionell etisk analys?
- Diskussionerna kring genteknikens risker och etiska frågor har aldrig varit frikopplade från viljan att värna forskningens frihet, eller vilket blir tydligare under 1990-talet, att ge förutsättningar för bioteknikindustrin att växa, fortsätter avhandlingens författare.
Att finna en balans mellan kontroll och frihet blev under 1990-talet allt mer komplicerat, eftersom undersökningar visade att stora delar av befolkningen tycktes motsätta sig många av genteknikens tillämpningar, samtidigt som expertkåren uttryckte sig mer positivt. Dessutom utkristalliserades två huvudsakliga politiska block, ett för starkare kontroll (C, Mp, V och Kd) och ett mer liberalt (S, M och Fp). - Generellt sett har allmänhetens uppfattningar fått stå i motsatsställning till en ”rationell” förståelse av gentekniken. Man har velat skilja på vetenskapligt uppskattade risker och upplevda risker, mellan en professionell etisk analys och människors subjektiva uppfattningar, förklarar Jenny Eklöf. En standardrespons har därför blivit att föreslå förbättrad vetenskapligt underbyggd samhällsinformation, en utökad samhällelig dialog, samt en större närvaro av forskare i medierna.
Fredagen den 30 november försvarar Jenny Eklöf, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Gene Technology at Stake: Swedish Governmental Commissions on the Border of Science and Politics. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Susanne Lundin, Etnologiska institutionen, Lunds universitet. E-publicering av avhandlingen finns på: www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1424
För mer information eller intervju, kontakta gärna Jenny Eklöf på tel. 090-786 5456, mobil: 0708-680 443 eller e-post jenny.eklof@histstud.umu.se
