Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 16 sep, 2005

Gruppbehandling minskar kronisk stress

NYHET Att i grupp lära sig att identifiera och hantera känslor minskar kronisk stress. Det visar en ny studie vid Umeå universitet. För första gången kan också forskarna visa att aktivitetsmönstret i hjärnan förändras av sänkta stressnivåer.

Antalet långtidssjukskrivna på grund av utbrändhet och kronisk stress ökar i det dagens samhälle. Nu visar forskare vid Umeå universitet att träning i att identifiera och hantera känslor på ett dramatiskt sätt kan sänka en persons stressnivåer.

- För personer som lider av kronisk stress kan gruppbehandlingen rekommenderas, säger Jan Bergdahl, forskare vid institutionen för psykologi, och huvudförfattare till den artikel som idag publiceras i tidskriften Scandinavian Journal of Psychology.

I den aktuella studien valdes femtio yrkesarbetande kvinnor ut inom Umeå kommun. Samtliga led av höga stressnivåer. Kvinnorna delades in i två grupper – en grupp fick gå i affektskola, som är en psykopedagogisk behandling under sju veckor, och en grupp fungerade som kontroll. I den behandlade gruppen sjönk stressnivåerna signifikant. - Under behandlingen lär sig personerna att hantera sina känslor, och de blir mer medvetna om hur de reagerar i olika situationer på till exempel jobbet. De får också lära sig att förstå hur andra reagerar, säger Jan Bergdahl.

Forskarna visar också att affektskolan kan förhindra att kognitiva funktioner, som till exempel minnesfunktioner, blir sämre.

Med hjälp av en så kallad funktionell magnetkamera studerades också hjärnaktiviteten före och efter behandlingen. För första gången kan forskarna nu visa hur aktivitetsmönstren förändras efter att stressnivåerna sänkts (se bilder nedan).

Före behandlingen (vänster bild) syns tydligt en ökad aktivitet i den vänstra prefrontala loben. Efter behandlingen (höger bild) uppvisas ett för uppgiften mer typiskt högerfrontalt aktivitetsmönster.
Foto: © The Scandinavian Psychological Associations/Blackwell Publishing Ltd.

Efter behandlingen hade kvinnorna lika låga stressnivåer som övriga anställda inom Umeå kommun. Jan Bergdahl poängterar dock att kommunens anställda i snitt är mer stressade än befolkningen i övrigt.

– Att minska stressen för samtliga kommunanställda kräver snarare organisatoriska åtgärder än individuella.

För mer information, kontakta:

Jan Bergdahl,institutionen för psykologi,Tel: 090-786 66 45, 070-568 66 45,
E-post: jan.bergdahl@psy.umu.se

Lars Nyberg,institutionen för psykologi,Tel. 090-786 64 29, 070-609 27 75,
E-post: lars.nyberg@psy.umu.se

Redaktör: Camilla Nilsson